Tidigare har jag beskrivit jag hur man kan göra för att komma i gång med fysisk aktivitet även om man inte känner sig lockad av det. Det kan bli något som man faktiskt ser fram emot om man går till väga på rätt sätt. Här ska ta upp några frågor om energi och om fysiskt arbete.

Energi och trötthet

En direkt effekt av att kroppen blir mer aktiv är att man får mer energi. Det är välkänt att för att orka med ett fullspäckat program så behöver man hålla kroppen i gång. Ju mer man har att hinna med och som man behöver orka, desto större anledning att träna på ett eller annat sätt. Det är inte så att ett energikrävande dagsprogram fungerar som träning. Inte ens att ha ett fysiskt krävande kroppsarbete på dagarna fungerar automatiskt som bra träning, även om man lätt kan tro det.

Många upplever kronisk trötthet, att energin hela tiden är på gränsen för att räcka till. När klockan ringer på morgonen så önskar man att den inte hade ringt så tidigt och efter kvällsmaten slår man på tv:n och dimper ner i soffan som en död fisk. Men kommer man igång med regelbunden fysisk aktivitet så förändras det där förmodligen. Aktivitet ger som grundregel mer energi, men om man inte tränar alls så kan det mycket väl vara motsatsen man upplever – att aktivitet gör en trött. Strategin blir då i stället att göra så lite som möjligt för att spara energi och vila upp sig.

Det är bara det att det inte fungerar så. Efter en extrastor kroppsansträngning behöver man återhämtning, men utdragna trötthetstillstånd inte brukar vara något man kan vila bort. För att få energi är aktivitet är inte problemet, utan lösningen.

Jag tänkte inte försöka ge någon översik över orsaker och åtgärder för kroniska trötthet och liknande tillstånd, det är är en annan diskussion och orsakerna kan var flera, i bland okända. Här håller vi oss i stället till den mycket vanliga trötthet som många i övrigt friska personer upplever och som vi vet ofta kan botas med kroppsaktivitet.

Egen erfarenhet

För egen del så har jag aldrig haft så mycket energi som jag har numera – och det har kommit i takt med att mängden fysisk aktivitet blivit större. Efter ett år med ett gymbesök per vecka från början och efter hand gym plus löpning flera gånger i veckan så har jag faktiskt svårt att trötta ut mig. Inte ens hårt fysisk arbete som att flytta sten och grus för hand många dar i rad får mig att känna mig “slut”.

Nyligen har jag t ex för hand grävt fram ur marken, förflyttat och placerat ut 1100 kantstenar på några kg styck. Detta utan träningverk eller andra besvärande verkningar. Dessutom har jag under samma period lagt ut 25 ton sand och grus med skottkärra. En del av resultatet är det som syns på bilden.
Nu är det inget märkvärdigt med det. Det finns miljontals människor som jobbar med fysiskt hårt arbete hela dagarna och är vana vid det. Så har det också sett ut genom historien, att det är muskelkraft som har gällt.
Min egen notering är dock att det förvånande att energin inte verkar ta slut, nästan oavsett vad jag gör. Det är förstås med mina mått mätt, där det mesta jag gjort på dagarna som vuxen, är att sitta i en kontorsstol. Skillnaden från den kroniska trötthet jag kände tidigare under många år kunde inte vara större. Men egentligen är det inget konstigt; kroppen är avsedd för att fungera bäst i aktivitet.

Fysiskt aktiv varje dag

Den princip jag går efter numera är att vara fysiskt aktiv på något sätt varje dag. Och jag behöver egentligen inte “gå efter” den, det ger sig av sig själv när jag gör vad jag har lust till. Antingen är det fysiskt arbete, konditionsträning eller styrketräning. En vilodag emellanåt är inte fel, men det är inget som man egentligen måste ha om man variera aktiviterna tillräckligt.
Idealet, som jag uppfattar som ett naturligt och självklart ideal, är att använda kroppen allsidigt till meningsfulla saker som behöver uträttas – så som våra förfäder har gjort genom tiderna.

Varken ensidig träning på gym eller monotona arbetsuppgifter i industrin är något att sträva efter i sig. Kroppen är i grunden inte anpassad för löpande band – vare sig i träningslokal eller i fabrik – utan för varierande ansträngning i de olika fysiska situationer vi möter. Kroppen ska fungera till det vi behöver uträtta helt enkelt. Ibland behöver man röra sig fort, andra gånger långsammare fast under länge tid. Ibland behöver man lyfta något tungt och andra gånger är det många men lättare lyft. Underlagen för fötterna kan variera, och även vad man har på fötterna – om något alls. Lutningen på marken kan vara olika, man kan behöva klättra eller krypa under något – allt beror på vad som behöver uträttas. Det är i grunden detta vi vill kunna använda kroppen till – träning är ett medel medan de saker vi behöver uträtta är målet. Alla kroppens 7-800 muskler (beroende på hur man räknar) behöver sitt.

Praktiskt, fysiskt arbete kan vara olika enkelt eller svårt att hitta former för. Det är ju något som beror mycket på var och hur man bor. Det arbete och det tidsschema man har påverkar också. Verkligheten ser inte ut så att alla kan välja helt fritt. För min del – jag bor på landet i en äldre gård med gott om utomhusytor – så är vanligt kroppsarbete en stor del av den regelbundna aktivitet jag behöver och vill ha. Det är något som får följa årstiderna och vad det finns behov av att uträtta.

Energiförbrukning

Man kan förbruka förvånandsvärt mycket energi genom fysiskt arbete jämför med träning. Ju mer intensivt man rör sig eller lyfter, desto kortare stund blir det i allmänhet. Lågintensiv energiförbrukning orkar man fortsätta med under längre tid, särskilt om den är varierad. De kontinuerliga rörelserna man har när man går omkring och räfsar, flyttar på saker, konstruerar och städar förbrukar en hel del. Då menar jag när man faktiskt håller sig i rörelse. Att trippa runt bland rosorna med en sekatör i handen är inte särskilt ansträngande. Men att göra något med en räfsa, kratta, såg eller hammare kan vara det, och engagerar stora muskelgrupper i kroppen.

Det är svårt att säga hur mycket som närmare bestämt förbrukas av olika arbetsuppgifter, för det går ju att utföra de flesta arbeten på så många olika sätt. Man kan gräva med ett spadtag var tredje sekund eller var tionde t ex. Men det finns ungefärliga tabeller som ändå kan vara lite intressanta. Självklart får man ta såna med en god nypa salt. Här är ett sånt exempel som jag hämtat från nätet och sorterat lite i. Siffrorna ger kanske nån sorts bild av vad det kan röra sig om i kcal per timme:

Dammtorka 150-200
Murararbete 200-250
Husmålning 200-250
Putsa fönster 250-300
Klippa gräs manuellt 250-300
Torka golv 250-300
Trädgårdsarbete 300-350
Gå ner för trappor 400-450
Grävarbete 450-500
Skotta snö 450-500
Gå upp för trappor 800-1000
Hugga och bära ved 800-1100

Visst kan man undra över vissa av sifforna. Manuell gräsklippning med en vanlig handgräsklippare verkar väl t ex vara ngot som är mer tröttande än att putsa fönster, för att bara ta ett exempel. Poängen är dock denna – de flesta träningsformer ligger inom samma förbrukningsspann som de här angivelserna. Riktigt lätt träning, som vissa former av yoga, förbrukar knappast mer än 100 kcal/timme, och springer man en hel timme så gör man av med i medeltal 1000 kcal. Men medan man ofta inte tränar mer än en timme i taget så kan man lätt utföra fysiska arbetsuppgifter under en hel dag. Jobbar man med trädgårdsarbete en dag så kan det  motsvara en mycket större energiförbrukning än flera träningpass. 7 timmar x 300 kcal är t ex 2100 kcal.

Sammantaget

  • En av de mest märkbara effekterna av att komma i gång med regelbunden fysisk aktivitet är att man får mer energi.
    a
  • Det som är bäst är varierad aktivitet, både när de gäller träning och kroppsarbete.
    a
  • Syftet med kroppslig hälsa är att kroppen ska fungera för det vi har behov av att genomföra i den fysiska omvärlden. För det behövs både hälsa och energitillgång.
    a
  • Träning är vanligvis inte ett mål utan ett medel.
    a
  • Varierat fysisk arbete kan fylla viktiga funktioner för både viktnedgång och hälsa.

 

Dela den här sidan

Kommentarer är stängda.