Upptagen av mat 2

Det här texten är en direkt fortsättning på Upptagen av mat – del 1
a

Störd eller styrd uppmärksamhet

Uppmärksamhet är en process där vi, ur vårt eget perspektiv, i gör två olika saker: Vi

(1) fäster uppmärksamheten på något

och senare

(2) drar bort den igen.

När det uppstår problem med uppmärksamhet så är det någon av de två funktionerna som inte går att styra. Antingen att man

• inte kan värja sig för tankar och intryck som kommer till en (för lätt att fästa uppmärksamheten)
  eller
• inte kan hålla kvar sitt fokus på ett objekt, t ex en text eller föreläsning (för svårt att hålla kvar uppmärksamheten, den dras lätt bort igen)
  eller
• inte kan släppa tankar och intryck när de väl uppmärksammats (svårt att dra bort uppmärksamheten)

Uppmärksamheten kan man själv styra på två olika sätt. Det ena är mer effektivt när man väl gör det, men samtidigt mindre tillförlitligt. Det andra är tvärt om tillförlitligt men har inte riktigt lika mycket precision.

Det första sättet är att avsiktligt rikta tankarna mot ett visst objekt. Att man försöker välja vad man tänker på. Att fokusera något avsiktligt är den process som vi har mest kontroll över. Man kan välja att uppmärksamma något visst genom att välja att tänka på det. Det här är den mest potenta styrningen av uppmärksamhet eftersom den har precision. På det här sättet kan vi jobba oss igenom tankemässiga problem, planera det vi ska göra och organisera vårt eget beteende så att det blir målinriktat och ändamålsenligt. Det är ju ingen liten sak.

Men det är tyvärr inte en helt robust och tillförlitlig metod, utan en som kan ganska lätt störas av andra, samtidiga processer. Det är lätt att bli störd av konkurrerande tankar eller av sinnesintryck som kommer utan att man bett om det. Plötsligt hör man t ex ett ljud och vips så är uppmärksamheten där i stället…

Det andra sättet som uppmärksamheten riktas är genom sinnesintryck. De flesta sinnesintryck behöver inte letas upp på något särskilt sätt, de anmäler sig själva. Det gäller alla fem sinnesorgan; syn, lukt, smak, hörsel och känsel. När uppmärksamheten riktas åt ett visst håll pga sinnesintryck är det mycket svåra att värja sig. Det går nästan inte att låta bli att rikta uppmärksamheten mot sådana. Det går dock att dra bort uppmärksamheten efter ett tag, när nya tankar och intryck fyller på. Detta är ju vad all reklam går ut på t ex – det är ingen slump att det läggs miljarder på att tapetsera hela statsmiljön (bild från Tokyo) och det mesta av nätet med sånt som ska fånga vår uppmärksamhet. Det som kan fånga din uppmärksamhet kan fånga dig.

Den mer positiva tillämpningen av detta är att det går att avsiktligt söka sig till de sinnesintryck som man vill att uppmärksamheten ska fästas vid. Samma kraftfulla mekanism som reklamen använder sig av kan du tillämpa på dig själv. På det sättet kan du både dra bort uppmärksamheten från ett objekt och fästa den vid nya. Precisionen är inte så stor som när man avsiktligt riktar in sig på en viss tankegång, men å andra sidan är det ett mer robust metod med en  styrning av uppmärksamheten som kan vara massiv, t ex att vara uppslukad av handlingen i en bok man läser. Processen är inte heller så lättstörd som när man försöker styra sina tankar “på fri hand”. (Förmodligen beror det på att många sinnesintryck är ordnade i en meningsfull struktur som tar flera delar av sinnet i anspråk samtidigt.)

Vad kan man göra åt saken?

För att styra sin uppmärksamhet så kan man försöka ordna med vilka sinnesintryck man fyller på med. Det är val man kan kan göra innan de situationer uppstår då påfyllningen äger rum. Vissa saker kommer att hända av sig själva och som fyller en med oväntade intryck, men på det stora hela så väljer man sina sysselsättningar, nöjen, tv-program och ljudböcker. Det är när man gör de valen som man har möjlighet att påverka vad tankarna kommer att fyllas på av.

Principen är både enkel och självklar. Vill du börja fundera mer över ångmaskiner? Läs en bok om ångmaskiner, inte om mat. Vill du bli mer intresserad av historia? Se TV-program om handlar om historia, inte Masterchef eller något sånt. Vill du kunna tänka ut hur du bäst ska plantera i rabatten? Googla på det – googla inte matrecept.

Frågan blir vad som är tillräckligt intressant och och värdefullt för dig för att kunna konkurrera med tankar på mat? Det är den kritiska punkten, en fråga som hänger i hop med så mycket mer i livet än mat och vikt. Att göra sig tillgänglig för nya tankeinnhåll är inte en liten teknik bland andra, utan går långt utöver frågor om mat och vikt. Men vi kan inte för den skull låtsas som att den inte finns. Det är alldeles uppenbart att väldigt många som kämpar med at ändra sina matvanor inte bara har ett problem med yttre beteende – vad man äter – utan också i sitt inre är helt överväldigade av en upptagenhet av mat och ätande. Givetvis hänger de två sakerna ihop på ett eller annat sätt.

Vill man gripa sig an att ta kontroll över sin uppmärksamhet så får man vara beredd på att jobba med grundläggande frågor – såna som har att göra med vad man egentligen tycker har värde i livet; vad man ska försöka fylla sin tankar med. Det kan därför aldrig bli något man gör genom att följa ett antal instruktioner i punktform. (Jämför detta med det tidigare texten om hur man kan komma i gång med träning, något som går fint att göra genom att följa de punkter jag beskriv där).

Att få en bättre kontroll över vad som upptar ens tankar (och därmed känslor) är en exisentiell fråga; den har att göra med vad det innebär att vara människa. Vad är det egentligen man borde gå omkring och tänka på under dagarna? Man kan se det som själva överkursen i förhållande till själva viktminskningen.

Det behöver ju inte vara allt-eller-inget, utan en medvetenhet och färdighet som växer till sig gradvis. Och som jag skrev i början av del 1: Man kan gå ner i vikt oavsett. Det går att hitta sätt att göra det oberoende av hur man gör med uppmärksamhet och upptagenhet.

Det är inget krav att jobba med den här frågan, men en möjlighet att ta den förändring man vill uppnå till en ny nivå.

För egen del

Jag kan märka sedan jag löste den här frågan så knäcktes själva grundproblemet. En stor del av mitt problem var en upptagenhet av mat och ätande. Det är borta nu – putz weg. Det är en stor befrielse. Vinsten i att själva kampen är borta är enorm. Ja, jobbar fortfarande på alternativen att rikta uppmärksamheten mot ibland – 40 års matfixering ger sig inte över natten. Men det är absolut möjligt, och det är värt det. Matlivet blir enklare och belöningarna kommer efter hand.

Sammantaget

• Att ändra sitt beteende för att gå ner i vikt är något man kan göra oavsett om man är upptagen av tankar på mat och ätande eller ej.
  a
• För många personer som vill gå ner i vikt är upptagenheten av mat helt centralt.
  a
• Att inte styra sin uppmärksamhet själv är begränsande, utesluter andra tankeinnehåll och förbrukar mycket tid.
  a
• Att kunna kontrollera sin egen uppmärksamhet är fråga som är större än mat och vikt.
  a
• Om man väljer att jobba med den så kan den vara en kraftfull hjälp på vägen.