När IPT-k kom med i Socialstyrelsens riktlinjer för Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 så blev många förvånade. Det var en ny metod som inte var särskilt känd i Sverige. Forskningsstödet är dock väldigt gott så metoden fick prio-siffra 1 i riktlinjerna. Det visar sig nämligen att det är en särdeles robust metod i den meningen att det går att anpassa den ganska kraftigt samtidigt som studier visar att det finns en effekt ändå. T ex kan man genomföra enbart den första halvan av behandlingen. Patienter förbättrar sin kognition ändå. Man kan arrangera den i öppen- eller slutenvård, det finns effekt i bägge fallen (rehabavdelningar där man stannar länge). Det finns en effekt både på nyinsjuknade och äldre, långtidssjuka; något större för den första gruppen.

I de senaste riktlinjerna så har IPT-k fått priosiffran 2, sannolikt för att det saknas svenska studier.  Men de studier som finns sammanfattas i de metaanalyser som finns här:

Integrated Psychological Therapy (IPT) for Schizophrenia: Is It Effective?

(Roder, V., Mueller, D. R., Mueser, K. T., & Brenner, H. D. (2006). Integrated psychological therapy (IPT) for schizophrenia: Is it effective?. Schizophrenia Bulletin, 32(Supplement 1), S81–S93. doi:10.1093/schbul/sbl021)

Effectiveness of Integrated Psychological Therapy (IPT) for Schizophrenia Patients: A Research Update

(Roder, V., Mueller, D. R., & Schmidt, S. J. (2011). Effectiveness of integrated psychological therapy (IPT) for schizophrenia patients: a research update. Schizophrenia bulletin, 37 Suppl 2(Suppl 2), S71–S79. doi:10.1093/schbul/sbr072)

x