{"id":986,"date":"2021-04-04T11:25:12","date_gmt":"2021-04-04T10:25:12","guid":{"rendered":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/?page_id=986"},"modified":"2021-05-14T09:57:40","modified_gmt":"2021-05-14T08:57:40","slug":"upptagen-av-mat-del-1","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/psykologiskt\/upptagen-av-mat-del-1\/","title":{"rendered":"Upptagen av mat 1"},"content":{"rendered":"<blockquote><p><em><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-1297 alignleft\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/rosa-elefant-300x300.jpg?resize=317%2C317&#038;ssl=1\" alt=\"\" width=\"317\" height=\"317\" srcset=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/rosa-elefant.jpg?resize=300%2C300&amp;ssl=1 300w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/rosa-elefant.jpg?resize=270%2C270&amp;ssl=1 270w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/rosa-elefant.jpg?resize=230%2C230&amp;ssl=1 230w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/rosa-elefant.jpg?w=512&amp;ssl=1 512w\" sizes=\"auto, (max-width: 317px) 100vw, 317px\" \/><\/em>Det som kan f\u00e5nga din uppm\u00e4rksamhet, kan f\u00e5nga dig<\/p><\/blockquote>\n<p>Det uttrycket f\u00e5ngar n\u00e5got v\u00e4ldigt allm\u00e4ngiltigt och g\u00e4ller \u00e4ven mat och \u00e4tande. Vad som f\u00e5ngar ens uppm\u00e4rksamhet och hur mycket man kan styra \u00f6ver den \u00e4r en fr\u00e5ga i sin egen r\u00e4tt. Den h\u00e4nger <em>inte direkt ihop<\/em> med om man lyckas g\u00e5 ner i vikt eller ej, i alla fall inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis.<\/p>\n<p>Vill man l\u00f6sa sitt viktproblem grundligt s\u00e5 \u00e4r den h\u00e4r texten en av de viktigaste som finns med h\u00e4r. Texten \u00e4r r\u00e4tt l\u00e5ng, s\u00e5 den \u00e4r uppdelad p\u00e5 tv\u00e5. Den h\u00e4r delen kommer allts\u00e5 att ta tv\u00e4rslut. You&#8217;ve been warned.<\/p>\n<p>Att g\u00e5 ner i vikt \u00e4r rent tekniskt en fr\u00e5ga om beteende; vad man faktiskt g\u00f6r. Det g\u00e5r att \u00e4ta r\u00e4tt eller fel oavsett vad som fyller ens uppm\u00e4rksamhet och inte. Jag har g\u00e5tt ner i vikt vid olika tillf\u00e4llen med helt olika s\u00e4tt att hantera min uppm\u00e4rksamhet. Men skillnaden blir \u00e4nd\u00e5 stor f\u00f6r det medf\u00f6r olika tekniker f\u00f6r att lyckas h\u00e5lla sig p\u00e5 banan. Jag ska beskriva hur, s\u00e5 att du kan g\u00f6ra ett eget val.<\/p>\n<p>F\u00f6r personer som f\u00f6rs\u00f6ker g\u00e5 ner i vikt \u00e4r det mer regel \u00e4n undantag att mat och \u00e4tande upptar en stor del av uppm\u00e4rksamhet. Det finns ofta ett st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande fokus p\u00e5 vad man \u00e4ter just nu, vad man kommer att \u00e4ta n\u00e4sta g\u00e5ng, hur man ska tillaga det eller hur det kommer att smaka. Det \u00e4r en uppm\u00e4rksamhet som \u00e4r s\u00e5 stark att den snarare b\u00f6r kallas <em>upptagenhet.<\/em><\/p>\n<p>N\u00e4r man ger sig p\u00e5 att <em>reglera<\/em> vad man \u00e4ter blir det h\u00e4r v\u00e4ldigt tydligt. Man riktar all uppm\u00e4rksamhet mot den nya kosten i st\u00e4llet f\u00f6r den som man f\u00f6rs\u00f6ker komma i fr\u00e5n. Man googlar fr\u00e5gor om mat, viktnedg\u00e5ng, kost och recept eller tr\u00e4ning, k\u00f6per receptb\u00f6cker och \u00e4gnar kanske en hel del tid \u00e5t at planera ink\u00f6p. Att g\u00e5 p\u00e5 ICA Kvantum och titta sig omkring och fantisera kan bli ett fritidsintresse.<\/p>\n<p><em>Medan man f\u00f6rs\u00f6ker g\u00e5 ner i vikt kan det allts\u00e5 vara s\u00e5 att man \u00e4r mer upptagen av mat \u00e4n n\u00e5gonsin.<\/em><\/p>\n<p>Det kan verka mots\u00e4gelsefullt, men egentligen \u00e4r det bara en anpassning till en grundl\u00e4ggande princip, den som ibland kallas f\u00f6r uppm\u00e4rksamhetsprincipen. Det inneb\u00e4r att det man uppm\u00e4rksammar f\u00f6rst\u00e4rks och sannolikheten f\u00f6r att man beter sig p\u00e5 ett s\u00e4tt som &#8220;tar en&#8221; mot det man uppm\u00e4rksammar \u00f6kar.<\/p>\n<p>Alla riktar dock inte uppm\u00e4rksamheten mot den nya kost man f\u00f6rs\u00f6ker bli van med. En annan variant \u00e4r att man flyr till fantasier om vad man skulle kunna \u00e4ta, om man bara fick, och \u00e4gnar uppm\u00e4rksamheten \u00e5t youtube-videor som <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=vzuQTppd66E\"><em>1 Million Calorie Lasagna<\/em><\/a><em>, <\/em>eller n\u00e5got\u00a0 liknande. N\u00e5ja, den videon \u00e4r inte s\u00e5 lockande kanske, det \u00e4r mest namnet som \u00e4r roligt. Jag har sj\u00e4lv faktiskt suttit p\u00e5 tr\u00e4ningscykel p\u00e5 gym och kollat in youtubevideos om matlagning. Tror det var n\u00e5got om tacos, jag minns inte helt s\u00e4kert. Det h\u00e4nde en eller tv\u00e5 g\u00e5nger alldeles n\u00e4r jag b\u00f6rjade tr\u00e4na, innan det hade b\u00f6rjat bli kul att g\u00f6ra det. Antara att jag beh\u00f6vede n\u00e5n distraktion som fick mig att gl\u00f6mma att jag befann mig p\u00e5 ett gym&#8230;<\/p>\n<p>Men m\u00e5nga k\u00e4nner igen sig i just detta, att ju mer man f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4ndra sina matvanor, desto mer t\u00e4nker man p\u00e5 dem. Det \u00e4r sv\u00e5rt att t\u00e4nka bort n\u00e5got som \u00e4r viktigt f\u00f6r en, och effekten kan bli samma som att f\u00f6rs\u00f6ka att <em>inte<\/em> t\u00e4nka p\u00e5 en rosa elefant. Det g\u00e5r knappast att l\u00e5ta bli.<\/p>\n<h3>\u00c4r det ett problem?<\/h3>\n<p>\u00c4r det ett problem om man under en stor del av sin vakna tid \u00e4r upptagen av fr\u00e5gor om maten och \u00e4tande? Kanske, kanske inte. Det \u00e4r nog bra att se det f\u00f6r vad det \u00e4r: En fr\u00e5ga om <em>vem som har kontrollen \u00f6ver tankeinneh\u00e5llet.\u00a0<\/em>Om man inte har alls styr \u00f6ver vad som upptar ens tankar s\u00e5 har man ju inte kontrollen sj\u00e4lv. I st\u00e4llet \u00e4r det &#8220;det d\u00e4r andra&#8221; som ockuperar ens resurser och dikterar vad de ska \u00e4gnas \u00e5t. Det kan man uppfatta som otilfresst\u00e4llande, och f\u00f6rmodligen \u00e4r det ett bra tecken om man uppfattar det s\u00e5. Alternativet blir ju r\u00e4tt m\u00e4rkligt , att man skulle k\u00e4nna sig okej med noll koll p\u00e5 vad man t\u00e4nker p\u00e5 f\u00f6r n\u00e5got. D\u00e5 \u00e4r man ju f\u00f6rsvarsl\u00f6s n\u00e4r det g\u00e4ller vilka \u00e4mnen och teman som g\u00e5r runt i huvudet p\u00e5 en. Dessutom tar det o\u00f6nskad energi. Och om uppm\u00e4rksamheten dras mot det man inte borde \u00e4ta s\u00e5 kan man ju l\u00e4tt t\u00e4nka sig att &#8220;olycksrisken&#8221; \u00f6kar.<\/p>\n<h3>Om uppm\u00e4rksamhet<\/h3>\n<p>Neuropsykologiskt \u00e4r uppm\u00e4rksamhet en av de mest grundl\u00e4ggande funktionerna och ing\u00e5r tillsammans med andra basfunktioner som t ex minne, i det som kallas neurokognition. Uppm\u00e4rksamhet syftar p\u00e5 hur vi <em>riktar<\/em> v\u00e5ra inre resurser, det \u00e4r sj\u00e4lva riktandet som \u00e4r k\u00e4rnan.\u00a0 F\u00f6r den ambiti\u00f6st l\u00e4ssugne rekommenderas <em>The Neuropsychology of Attention<\/em> (<strong><a href=\"https:\/\/www.springer.com\/gp\/book\/9780387726380\">Cohen, R.A., 2014<\/a><\/strong>)<\/p>\n<p>Den kanske mest klassiska beskrivningen av vad uppm\u00e4rksamhet \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got, \u00e4r f\u00f6rmodligen den som William James gav i The Principles of Psychology (<strong><a href=\"https:\/\/www.adlibris.com\/se\/bok\/the-principles-of-psychology-9781515011767\">HHC,<strong>18<\/strong>90<\/a><\/strong>). Med <em>objekt<\/em> menas h\u00e4r<img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-1306 alignright\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/WJ-1890.jpg?resize=271%2C426&#038;ssl=1\" alt=\"\" width=\"271\" height=\"426\" srcset=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/WJ-1890.jpg?resize=191%2C300&amp;ssl=1 191w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/WJ-1890.jpg?w=504&amp;ssl=1 504w\" sizes=\"auto, (max-width: 271px) 100vw, 271px\" \/> sinnesintryck, information, tankar. Fritt \u00f6versatt ur boken:<\/p>\n<ul style=\"list-style-type: square;\">\n<li>Uppm\u00e4rksamhet \u00e4r en selektionsprocess: Ett visst objekt bland m\u00e5nga t\u00e4nkbara v\u00e4ljs ut<br \/>\n<span style=\"color: #ffffff;\">a<\/span><\/li>\n<li>Det objekt man uppm\u00e4rksammar \u00e4r i centrum f\u00f6r medvetandet (medvetenheten)<br \/>\n<span style=\"color: #ffffff;\">a<\/span><\/li>\n<li>Objektet blir klarare och mer livfullt \u00e4n andra, konkurrerande objekt<br \/>\n<span style=\"color: #ffffff;\">a<\/span><\/li>\n<li>Andra objekt tr\u00e4ngs bort ur centrum f\u00f6r medvetandet och stannar p\u00e5 avst\u00e5nd tills fokus p\u00e5 det upp m\u00e4rksammade objektet avtar<\/li>\n<\/ul>\n<p>Till\u00e4mpat p\u00e5 v\u00e5rt \u00e4mne: N\u00e5got objekt (intryck eller tanke), som \u00e4r relaterat till mat och \u00e4tande hamnar i centrum f\u00f6r medvetandet och blir mer klart och livfullt \u00e4n andra (ev. viktiga) saker man skulle kunna t\u00e4nka p\u00e5 just d\u00e5. Maten \u00e4r en av m\u00e5nga t\u00e4nkbara saker att fokusera p\u00e5, med det \u00e4r det man v\u00e4ljer ut. Och s\u00e5 l\u00e4nge det \u00e4r p\u00e5 set s\u00e4ttet s\u00e5 f\u00e5r inte s\u00e5 m\u00e5nga andra tankar plats i huvudet.<\/p>\n<h3>Grader av uppm\u00e4rksamhet<\/h3>\n<p>Det finns i spr\u00e5ket flera ord som beskriver graden av uppm\u00e4rksamhet. Lite f\u00f6renklat skulle man kunna beskriva n\u00e5gra niv\u00e5er:<\/p>\n<ol>\n<li><strong>Vakenhet<br \/>\n<\/strong>Man \u00e4r inte medvetsl\u00f6s eller sover.<\/li>\n<li><strong>Medvetenhet<\/strong><br \/>\nMan \u00e4r medveten om sin separata existens i tid och rum och om omgivningen.<\/li>\n<li><strong>Uppm\u00e4rksamhet<br \/>\n<\/strong>Man fokuserar frivilligt, sina kognitiva resurser p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4rskilt i omgivning en eller i sina tankar.<\/li>\n<li><strong>Upptagenhet<br \/>\n<\/strong>Man fokuserar p\u00e5 ett objekt i s\u00e5n grad att det \u00e4r sv\u00e5r att avst\u00e5 fr\u00e5n att g\u00f6ra det.<\/li>\n<li><strong>Obsession<br \/>\n<\/strong>Man har med sitt fokus f\u00f6r tankarna fastnat p\u00e5 ett tv\u00e5ngsm\u00e4ssigt s\u00e4tt vid ett visst objekt, och man styr inte \u00f6ver det p\u00e5 egen hand.<\/li>\n<\/ol>\n<p>Alla dessa \u00e4r ju grader av uppm\u00e4rksamhet, med jag anv\u00e4nder ordet i den vardagliga betydelsen i namnet p\u00e5 niv\u00e5 tre. Det h\u00e4r \u00e4r <em>inte<\/em> en beskrivning av de klarhets- och vakenhetsgrader som brukar kallas f\u00f6r sensoriet, utan en mer praktisk beskrivning som passar \u00e4ndam\u00e5let h\u00e4r.<\/p>\n<p>Uppm\u00e4rksamhetsgraderna vakenhet och medvetenhet \u00e4r r\u00e4tt okomplicerade n\u00e4r det g\u00e4ller mat och \u00e4tande, de \u00e4r med mest f\u00f6r att ge sammanhang. Utmaningen ligger i m\u00f6jligheten att r\u00f6ra sig mellan stegen 3, 4 och 5.<\/p>\n<p>Vi v\u00e4ljer, helt naturligt, att uppm\u00e4rksamma mat och \u00e4tande n\u00e4r det \u00e4r dags att handla, laga mat och \u00e4ta den. Man kanske l\u00e4ser en artikel om mat f\u00f6r skojs skull, eller k\u00f6per en ny k\u00f6kskniv. Det finns inget problematiskt med det. Men vi \u00e4r ocks\u00e5 upptagna lite mer \u00e4n vi vill i perioder eller i vissa situationer. Man kan uppleva det som att hj\u00e4rnan v\u00e4ljer \u00e4mne och k\u00f6r sitt eget program.\u00a0 Till och fr\u00e5n \u00e4r det nog sant att s\u00e4ga att tankarna faktiskt \u00e4r en sorts tv\u00e5ngstankar. Tv\u00e5ngstankar hos sjuka personer, t ex med tv\u00e5ngssyndrom, fyller funktionen att minska \u00e5ngest, och den funktionen kan tankarna tillf\u00e4lligt fylla f\u00f6r vem som helst. Dock brukar det ju g\u00e5 att l\u00f6sg\u00f6ra uppm\u00e4rksamheten efter ett tag.<br \/>\nMen s\u00e5 h\u00e4r h\u00e5ller det p\u00e5, ett steg upp p\u00e5 skalan, ett steg ner, ett till ner, ett upp\u2026<\/p>\n<p><em>Den h\u00e4r artikeln forts\u00e4tter h\u00e4r: <a href=\"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/upptagen-av-mat-del-2\/\"><span style=\"text-decoration: underline;\">Upptagen av mat &#8211; del 2<\/span><\/a><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det som kan f\u00e5nga din uppm\u00e4rksamhet, kan f\u00e5nga dig Det uttrycket f\u00e5ngar n\u00e5got v\u00e4ldigt allm\u00e4ngiltigt och g\u00e4ller \u00e4ven mat och \u00e4tande. Vad som f\u00e5ngar ens uppm\u00e4rksamhet och hur mycket man kan styra \u00f6ver den \u00e4r en fr\u00e5ga i sin egen<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1297,"parent":1509,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"nf_dc_page":"","om_disable_all_campaigns":true,"footnotes":""},"class_list":["post-986","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/986","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=986"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/986\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1578,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/986\/revisions\/1578"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1509"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1297"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=986"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}