{"id":982,"date":"2021-03-27T07:37:55","date_gmt":"2021-03-27T06:37:55","guid":{"rendered":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/?page_id=982"},"modified":"2021-05-03T18:21:40","modified_gmt":"2021-05-03T17:21:40","slug":"sa-kommer-du-i-gang-med-fysisk-aktivitet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/fysisk-aktivitet\/sa-kommer-du-i-gang-med-fysisk-aktivitet\/","title":{"rendered":"S\u00e5 kommer du ig\u00e5ng"},"content":{"rendered":"

\"\"Tanken p\u00e5 att tr\u00e4na fysiskt kan k\u00e4nnas ganska motbjudande, s\u00e4rskilt om man har \u00f6vervikt och kanske inte r\u00f6rt sig regelbundet p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r. Det \u00e4r m\u00e5nga som \u00e4r i det l\u00e4get. Den h\u00e4r texten riktar sig till dig som k\u00e4nner igen dig i det. Om du redan \u00e4r ig\u00e5ng med fysisk aktivitet s\u00e5 finns det nog mer passande och avancerade artiklar att l\u00e4sa om \u00e4mnet. Det jag skriver h\u00e4r g\u00e4ller fr\u00e4mst oss som inte k\u00e4nner en naturlig gl\u00e4dje i att r\u00f6ra p\u00e5 kroppen.<\/p>\n

Det direkta hindret f\u00f6ra att komma ig\u00e5ng brukar vara att det \u00e4r obehagligt att anstr\u00e4nga sig f\u00f6r mycket. Att vi m\u00e4nniskor vill undvika obehag \u00e4r helt basalt. H\u00e4r kommer jag att beskriva ett s\u00e4tt som du kan anv\u00e4nda f\u00f6r att komma ig\u00e5ng med tr\u00e4ning eller motion \u00e4nd\u00e5. Och h\u00e4r kommer spoilern redan fr\u00e5n b\u00f6rjan: Knepet \u00e4r n\u00e4mligen att forts\u00e4tta att g\u00f6ra just det – att undvika obehag medan man kommer i g\u00e5ng. D\u00e5 beh\u00f6vs det inte s\u00e5 mycket sj\u00e4lvdisciplin egentligen, inte mer \u00e4n vad som kr\u00e4vs f\u00f6r andra dagliga val som vi g\u00f6r. Det r\u00e4cker att du tycker att det \u00e4r n\u00e5got du vill g\u00f6ra och \u00e4r beredd att l\u00e4gga lite tid p\u00e5.<\/p>\n

T\u00e4nka r\u00e4tt p\u00e5 fysisk aktivitet<\/h3>\n

Ett stort problem \u00e4r att vi i b\u00e5de t\u00e4nkande och tal om fysisk aktivitet hela tiden anv\u00e4nder ord associerar det med h\u00f6jda prestioner, j\u00e4mf\u00f6relse och t\u00e4vling. Inte att man kan se det som t\u00e4vling om man vill, utan att vi saknar ord f\u00f6r att tala om det p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt. Tr\u00e4ning – t\u00e4vling – seger \u00e4r de metaforer som impregnerar hela spr\u00e5kbruket. Det g\u00f6r att det \u00e4r sv\u00e5rt att ens t\u00e4nka p\u00e5 fysisik aktivitet utan att automatiskt t\u00e4nka att man sj\u00e4lvklart ska bli b\u00e4ttre efter hand och att m\u00e5let \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra olika personer eller att j\u00e4mf\u00f6ra sig med sig sj\u00e4lv \u00f6ver tid. Vi t\u00e4nker allts\u00e5 automatiskt att det \u00e4r en t\u00e4vling, det som man g\u00f6r inom det som kallar idrott.<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r inget problem f\u00f6r den som triggas av tanken p\u00e5 prestation, f\u00f6rb\u00e4ttring och t\u00e4vling och som dessutom har en kropp som \u00e4r med p\u00e5 noterna. D\u00e5 k\u00e4nner man igen sig i spr\u00e5kbruket och inspireras f\u00f6rmodligen av det. Har man kroppsliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att f\u00e5 bra resultat s\u00e5 kommer man att g\u00f6ra bra i fr\u00e5n sig och f\u00e5 positiv \u00e5terkoppling fr\u00e5n andra – och d\u00e5 blir det \u00e4nnu roligare.
\nAndra har kanske \u00e4nda sen skolgymnastiken mest upplevt negativ respons fr\u00e5n b\u00e5de kroppen och fr\u00e5n andra m\u00e4nniskor n\u00e4r det g\u00e4ller fysisika prestationer. Blir man t ex alltid vald som en av de sista n\u00e4r man ska v\u00e4lja lag s\u00e5 \u00e4r det inte lika roligt.<\/p>\n

Hur man kommer i g\u00e5ng<\/h3>\n

Oavsett hur det g\u00e5tt till n\u00e4r man slutat med fysisk aktivitet, eller om man adrig h\u00e5llit p\u00e5 med det, s\u00e5 finns det s\u00e4tt att komma i g\u00e5ng och som inte beh\u00f6ver vara pl\u00e5gsamma. Pl\u00e5gsamt blir det bara om man g\u00f6r det till det. Det finns dock n\u00e5gon sorts “prestationsreflex” som \u00e4r inbyggd i oss och som brukar st\u00e4lla till det s\u00e5 fort man f\u00f6rs\u00f6ker. Om man inte aktivt motverkar den s\u00e5 kommer man sj\u00e4lv automatiskt att g\u00f6ra sina tr\u00e4ningsf\u00f6rs\u00f6k till v\u00e4ldigt jobbiga upplevelser.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur det kan g\u00e5 till att komma ig\u00e5ng s\u00e5 r\u00e4cker det l\u00e5ngt med basal psykologi om hur beteenden uppst\u00e5r och vidmakth\u00e5lls. Det sker i huvudsak via tv\u00e5 mekanismer:<\/p>\n