{"id":978,"date":"2021-03-13T08:08:07","date_gmt":"2021-03-13T07:08:07","guid":{"rendered":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/?page_id=978"},"modified":"2021-05-03T18:36:11","modified_gmt":"2021-05-03T17:36:11","slug":"fetmaepidemin","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/maten\/fetmaepidemin\/","title":{"rendered":"Fetmaepidemin &#8211; vi blir fetare medan vi motionerar mer"},"content":{"rendered":"<p style=\"padding-left: 40px;\"><em><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-1141 alignleft\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Skarmklipp7.jpg?resize=464%2C373&#038;ssl=1\" alt=\"\" width=\"464\" height=\"373\" srcset=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Skarmklipp7.jpg?resize=300%2C241&amp;ssl=1 300w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Skarmklipp7.jpg?resize=1024%2C824&amp;ssl=1 1024w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Skarmklipp7.jpg?resize=768%2C618&amp;ssl=1 768w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Skarmklipp7.jpg?w=1143&amp;ssl=1 1143w\" sizes=\"auto, (max-width: 464px) 100vw, 464px\" \/>&#8220;Sedan b\u00f6rjan av\u00a0 1980-talet har genomsnittssvensken blivit 2 cm l\u00e4ngre och 7 kg tyngre. Mer \u00e4n varannan man och drygt fyra av tio kvinnor i Sverige har nu \u00f6vervikt eller fetma.&#8221;<\/em><\/p>\n<p style=\"padding-left: 40px;\">S\u00e5 inleds Statistiska Centralbyr\u00e5ns (SCB) <strong><a href=\"https:\/\/scb.se\/hitta-statistik\/artiklar\/2018\/varannan-svensk-har-overvikt-eller-fetma\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">sammanfattning<\/a><\/strong> av resultaten om \u00f6vervikt och fetma inom Unders\u00f6kningarna om levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden (<strong><a href=\"https:\/\/scb.se\/hitta-statistik\/statistik-efter-amne\/levnadsforhallanden\/levnadsforhallanden\/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">ULF\/SILC, 2018<\/a>)<\/strong>. Sedan b\u00f6rjan av 1980-talet har vi i Sverige blivit i genomsnitt 7 kg tyngre. 56 procent av m\u00e4nnen och 41 procent av kvinnorna i \u00e5ldern 16\u201384 \u00e5r har \u00f6vervikt eller fetma. Det \u00e4r en \u00f6kning p\u00e5 35 respektive 27 procent under 30 \u00e5rs tid. \u00d6kningen g\u00e4ller alla st\u00f6rre grupper i befolkningen, hur man \u00e4n delar in den. Och den g\u00e4ller \u00e4ven barn. I USA har andelen barn och ton\u00e5ringar med fetma n\u00e4stan<strong> <a href=\"https:\/\/www.apa.org\/topics\/kids-media\/food\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">tredubblats p\u00e5 25 \u00e5r<\/a><\/strong> enligt APA, American Psychological Association.<\/p>\n<p>Det h\u00e4r har skett samtidigt som en allt st\u00f6rre andel i SCB:s unders\u00f6kningar svarar att de motionerar. Mellan 1988-89 och 2012-13 \u00f6kade andelen som motionerar 30 minuter minst tv\u00e5 g\u00e5nger i veckan fr\u00e5n 31 procent till 66 procent. <i>Dubbelt s\u00e5 m\u00e5nga tr\u00e4nar allts\u00e5, medan vi blir allt fetare<\/i>.<\/p>\n<p>Det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt att man t\u00e4nker att man ska tr\u00e4na bort sin \u00f6vervikt, men s\u00e4rskilt effektivt \u00e4r det inte. F\u00f6r att f\u00f6rbruka energin i en genomsnittlig pizza beh\u00f6ver man n\u00e4mligen springa i en hel timme utan paus. De flesta har stora problem att ens springa fem minuter utan avbrott.<\/p>\n<h3>Hur blev det s\u00e5 h\u00e4r?<\/h3>\n<p>Fetmaepidemin startade i USA redan p\u00e5 1960-talet och blev tydligt m\u00e4rkbar h\u00e4r hos oss i Sverige 10-15 \u00e5r senare. Orsakerna \u00e4r flera, och h\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av dem:<\/p>\n<ul style=\"list-style-type: square;\">\n<li>Utbudet av mat &#8211; s\u00e4rskilt s\u00e5n som man blir fet av &#8211; har \u00f6kat drastiskt. Det beror p\u00e5 att vi under 1900-talet l\u00e4rde oss att massproducera mat billigt. Det \u00e4r mat som har mindre andel r\u00e5vara och f\u00f6r att kompensera den smakf\u00f6rlusten kr\u00e4vs mer tillsatt fett och socker. S\u00e5n mat \u00e4r allts\u00e5 generellt sett s\u00e4mre samtidigt som den blir klart billigare.<br \/>\n<span style=\"color: #ffffff;\">a<\/span><\/li>\n<li>Samtidigt skedde en sorts v\u00e4lf\u00e4rdsexplosion d\u00e4r de flesta hush\u00e5ll blev betydligt rikare. Det fanns med andra ord gott om kunder som var beredda att betala f\u00f6r bekv\u00e4mligheten att k\u00f6pa hel- och halvfabrikat och \u00e4ven att \u00e4ta ute betydligt mer. De restaurangbes\u00f6k som \u00f6kade var inte middagar p\u00e5 vita dukar utan i f\u00f6rsta hand p\u00e5 snabbmatsrestauranger.<br \/>\n<span style=\"color: #ffffff;\">a<\/span><\/li>\n<li>Under samma tid har m\u00e4nniskors fysiska aktivitet minskat markant. Fram till f\u00f6r 100 \u00e5r sen var \u00f6ver h\u00e4lften av befolkningen sysselsatta med manuella sysslor inom jordbruket. Numera \u00e4r det enbart n\u00e5gon enstaka procent som har kroppsarbeten som fungerar som kroppslig tr\u00e4ning (bild).<br \/>\n<span style=\"color: #ffffff;\">a<\/span><br \/>\n<img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-1145 alignright\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Sysselsattningsstat.jpg?resize=750%2C315&#038;ssl=1\" alt=\"\" width=\"750\" height=\"315\" srcset=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Sysselsattningsstat.jpg?resize=300%2C126&amp;ssl=1 300w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Sysselsattningsstat.jpg?resize=768%2C323&amp;ssl=1 768w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Sysselsattningsstat.jpg?w=939&amp;ssl=1 939w\" sizes=\"auto, (max-width: 750px) 100vw, 750px\" \/><\/li>\n<\/ul>\n<p>De h\u00e4r faktorerna i kombination \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en effektiv formel f\u00f6r fetma i befolkningen. Det kan man l\u00e4tt f\u00f6rst\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r i efterhand. Efterklokheten \u00e4r en exakt vetenskap.<\/p>\n<p>Man kan ocks\u00e5 l\u00e4gga m\u00e4rke till att det finns mer mat att v\u00e4lja p\u00e5 och att portionerna \u00e4r st\u00f6rre. Vi \u00e4r nog m\u00e5nga som minns hur 33-cl-flaskorna var normalf\u00f6rpackningar f\u00f6r l\u00e4sk och att man ibland som barn fick dela p\u00e5 en s\u00e5n. Nu \u00e4r flaskor p\u00e5 1,5 liter nya standardf\u00f6rpackningar och det g\u00e5r att k\u00f6pa b\u00e5de 2- och 3-litersflaskor och \u00e4nnu st\u00f6rre. \u00c4ven den genomsnittliga tallriksstorleken har \u00f6kat. Att storlekar p\u00e5 f\u00f6rpackningar och k\u00e4rl spelar roll f\u00f6r fetmautveckling har bland annat det ansedda forskningsinstitutet <a href=\"https:\/\/www.cochrane.org\/news\/portion-package-or-tableware-size-changing-selection-and-consumption-food-alcohol-and-tobacco\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><strong>Cochrane<\/strong><\/a> visat med all tydlighet. Det \u00e4r allts\u00e5 ingen myt.<\/p>\n<p>De st\u00f6rsta f\u00f6rs\u00e4ljarna\/bovarna finns n\u00e4rvarande med massiv och aggressiv reklam i alla offentliga milj\u00f6er. Det har betydelse, f\u00f6r det blir man p\u00e5verkad av &#8211; annars skulle inte vara v\u00e4rt kostnaden att l\u00e4gga miljoner p\u00e5 reklam. Det betyder att \u00e4ven om man sj\u00e4lv v\u00e4ljer vad man k\u00f6per och stoppar i sig vid varje enskilt tillf\u00e4lle s\u00e5 skapas ett motst\u00e5nd mot att v\u00e4lja r\u00e4tt. B\u00e5de kropp och psyke v\u00e4njer sig vid att v\u00e4lja fel.<\/p>\n<h3>Hela v\u00e4rldens problem<\/h3>\n<p>Samtidigt kan man konstatera att viktminskningsindustrin lever och frodas. Globalt v\u00e4rderas den till \u00f6ver motsvarande <a href=\"https:\/\/www.globenewswire.com\/news-release\/2019\/03\/11\/1751411\/0\/en\/Global-Weight-Management-Market-Expected-to-Reach-USD-348-1-Billion-By-2025-Zion-Market-Research.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><strong>2 biljoner kronor (2018)<\/strong><\/a> och f\u00f6rv\u00e4ntas stiga till 3,5 biljoner 2025. Det \u00e4r allts\u00e5 3500 miljarder kronor, mer \u00e4n tre svenska statsbudgetar. Den innefattar business runt dieter (mat, dryck, tillskottsprodukter) och tr\u00e4ningskl\u00e4der, utrustning och fetmakirurgi. Tj\u00e4nster som gym, r\u00e5dgivning, kurser, och onlinegrupper av olika slag ing\u00e5r ocks\u00e5.<\/p>\n<p><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-1136 alignright\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/160933309_1167229570375911_8571230623460917091_n.jpg?resize=334%2C542&#038;ssl=1\" alt=\"\" width=\"334\" height=\"542\" srcset=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/160933309_1167229570375911_8571230623460917091_n.jpg?resize=185%2C300&amp;ssl=1 185w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/160933309_1167229570375911_8571230623460917091_n.jpg?resize=630%2C1024&amp;ssl=1 630w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/160933309_1167229570375911_8571230623460917091_n.jpg?resize=768%2C1248&amp;ssl=1 768w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/160933309_1167229570375911_8571230623460917091_n.jpg?resize=945%2C1536&amp;ssl=1 945w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/160933309_1167229570375911_8571230623460917091_n.jpg?w=1079&amp;ssl=1 1079w\" sizes=\"auto, (max-width: 334px) 100vw, 334px\" \/>De som genom sina produkter f\u00f6rst\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsa och de som vill reparera den \u00e4r dock varandras f\u00f6ruts\u00e4ttning, s\u00e5 cirkeln \u00e4r ironiskt och snyggt sluten. Snabbmat och annan skr\u00e4pmat s\u00e4ljer mycket i lightversion och medan viktminskningsindustrin tar hand om resultaten. Bilden till h\u00f6ger s\u00e5g jag utanf\u00f6r Pressbyr\u00e5n h\u00e4romdan. The Coca Cola Company tj\u00e4nar pengar p\u00e5 cola med s\u00f6tningsmedel. Detta \u00e4r vi s\u00e5\u00a0 vana vid att det inte ens verkar konstigt att ett av de stora f\u00f6retag som som varit med och skapat den en global fetmaepidemin nu lever p\u00e5 att m\u00e5nga beh\u00f6ver g\u00e5 ner i vikt.<\/p>\n<p>Problemet g\u00e4ller numera hela v\u00e4rlden. En studie p\u00e5 \u00f6ver 19 000 personer fr\u00e5n n\u00e4rmare 200 l\u00e4nder som publicerades i <strong><a href=\"https:\/\/www.thelancet.com\/journals\/lancet\/article\/PIIS0140-6736(16)30054-X\/fulltext\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">The Lancet<\/a> <\/strong>visar dramatiska siffror: <em>F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen v\u00e4rldshistorien finns det fler m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden med \u00f6vervikt \u00e4n med undervikt<\/em>, ber\u00e4knat p\u00e5 Body Mass Index (BMI). Det \u00e4r engelsktalande h\u00f6ginkomstl\u00e4nder som ligger i topp och USA har ledartr\u00f6jan. Allra h\u00f6gst BMI hittar man dock i S\u00f6derhavet. I Mikronesien och Polynesien ligger 38 procent p\u00e5 en niv\u00e5 som indikerar fetma (BMI&gt;30), inte bara \u00f6vervikt. Det handlar f\u00f6rst\u00e5s om snabbmatskedjor, men inte enbart. En passage i en arkiverad artikel i <a href=\"http:\/\/www.lakartidningen.se\/OldWebArticlePdf\/5\/5711\/LKT0650s4061_4065.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><strong>L\u00e4kartidningen fr\u00e5n 2006<\/strong><\/a>, som handlar om Tonga, beskriver principensom g\u00e4ller f\u00f6r m\u00e5nga l\u00e4nder utanf\u00f6r v\u00e4stv\u00e4rlden. Principen \u00e4r att kombinera de s\u00e4msta lokala produkterna med det v\u00e4sterl\u00e4ndska snabbmatsformatet.<\/p>\n<p><em>\u201dEn av de viktigaste f\u00f6rklaringarna till fetmakrisen i S\u00f6derhavet \u00e4r de feta, importerade k\u00f6ttprodukterna, som b\u00f6rjade v\u00e4lla in fr\u00e5n Nya Zeeland, USA och Australien p\u00e5 1960- och 1970-talen. St\u00f6rst i Tonga \u00e4r sipi, som genomsnittstonganen \u00e4ter i n\u00e5gon form 3\u20134 g\u00e5nger i veckan: usla styckbitar av f\u00e5r fr\u00e5n bukv\u00e4ggen och omr\u00e5det nedanf\u00f6r revbenen, med massor av fett och brosk. Sipi importeras fr\u00e5n Nya Zeeland.<\/em><em>\u201d<\/em><\/p>\n<h3>F\u00f6ljderna<\/h3>\n<p>M\u00e5nga allvarliga av sjukdomar \u00e4r \u00f6verviktsrelaterade: hj\u00e4rt- k\u00e4rlsjukdomar, diabetes, och en del cancerformer. Man lever kortare om man \u00e4r \u00f6verviktig.<\/p>\n<p><em><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-1129 alignleft\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Figur2-f-epid-300x210.jpg?resize=494%2C346&#038;ssl=1\" alt=\"\" width=\"494\" height=\"346\" srcset=\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Figur2-f-epid.jpg?resize=300%2C210&amp;ssl=1 300w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Figur2-f-epid.jpg?resize=1024%2C715&amp;ssl=1 1024w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Figur2-f-epid.jpg?resize=768%2C536&amp;ssl=1 768w, https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Figur2-f-epid.jpg?w=1041&amp;ssl=1 1041w\" sizes=\"auto, (max-width: 494px) 100vw, 494px\" \/><\/em><\/p>\n<p>\u00d6vervikt hindrar oss ocks\u00e5 fr\u00e5n att g\u00f6ra s\u00e5nt som vi skulle vilja g\u00f6ra. Som att b\u00f6ja sig ner enkelt under soffan och plocka fram det som rullade in d\u00e4r n\u00e4r man tappade det i golvet. Som att kunna jobba fysiskt med det man beh\u00f6ver i hem och tr\u00e4dg\u00e5rd utan att bli andf\u00e5dd och f\u00e5 skav och tr\u00e4ningsv\u00e4rk.<br \/>\nEller att inte k\u00e4nna sig helt d\u00f6d i tio minuter om man var tvungen att springa en bit f\u00f6r att inte missa bussen. Att k\u00e4nna sig utvilad p\u00e5 morgonen. Att kunna leka med barnen eller barnbarnen ibland. \u00c4ven om man \u00e4r tvungen att springa runt och sl\u00e5 kullerbyttor. Och s\u00e5 vidare. Livet begr\u00e4nsas v\u00e4ldigt mycket om man v\u00e4ger mer \u00e4n man beh\u00f6ver, och det blir inte lika l\u00e5ngt.<\/p>\n<p>Det som f\u00f6rmodligen motiverar de allra flesta allra mest att minska i vikt har med utseendet att g\u00f6ra. V\u00e5gen \u00e4r ett enkelt m\u00e5tt att anv\u00e4nda, men det stora motivet \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att bli smalare och (som de flesta t\u00e4nker sig) snyggare.<em>\u00a0Vi vill helst se ut s\u00e5 som vi sj\u00e4lva tror att andra uppfattar som snyggt.<\/em><\/p>\n<p>Ser man d\u00e4remot till personer som s\u00f6ker v\u00e5rdens hj\u00e4lp s\u00e5 \u00e4r h\u00e4lsa \u00e4r ett vanligare motiv \u00e4n utseende (50% resp. 35%), i alla fall enligt en studie i <strong><a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/17174861\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Journal of\u00a0Eating Behavior (2007)<\/a><\/strong>. Men den unders\u00f6kningen handlade om personer med ett BMI \u00f6ver 35, det vill s\u00e4ga det som kallas sjuklig fetma. Jag vet inte hur olika motiv f\u00f6rdelar sig totalt sett \u00f6ver alla som n\u00e5gonsin f\u00f6rs\u00f6kt g\u00e5 ner i vikt , men ingen tvivlar nog p\u00e5 att n\u00e5gon sorts utseendemotiv ligger i topp som den vanligaste anledningen.<\/p>\n<p>Men utseendemotivet \u00e4r inte okomplicerat. F\u00f6r de flesta \u00e4r det nog en r\u00e4ttfram tankeg\u00e5ng &#8211; utseende och sj\u00e4lvk\u00e4nsla h\u00e4nger i hop f\u00f6r de allra flesta och att positiv bekr\u00e4ftelse \u00e4r st\u00e4rkande beh\u00f6ver vi inte g\u00f6ra till n\u00e5got on\u00f6digt komplicerat. Det \u00e4r djupt m\u00e4nskligt.<br \/>\nMen uppfattningen om hur den egna kroppen faktiskt ser ut kan vara f\u00f6rvr\u00e4ngd. Det \u00e4r den f\u00f6r vissa. F\u00f6rvr\u00e4ngd av vad man blivit l\u00e4rd om den av andra eller, i en mindre andel fall, sjukligt f\u00f6rvr\u00e4ngd.<br \/>\nOch hur den idealiska kroppen b\u00f6r se ut \u00e4r en till stor del en id\u00e9 som kommer utifr\u00e5n, inte minst \u00e4r det ju n\u00e5got man l\u00e4r sig via reklambilder. Och vi \u00e4r notoriskt d\u00e5liga p\u00e5 att avg\u00f6ra vad som \u00e4r egna id\u00e9er i grunden och vad vi gjort till egna id\u00e9er f\u00f6r att n\u00e5gon annan vill att vi ska ha dem.<\/p>\n<h3>Sammantaget<\/h3>\n<p>\u00d6verviktsepidemin &#8211; f\u00f6r det \u00e4r ett r\u00e4ttvisande uttryck &#8211; \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 bakgrunden till. Fet och s\u00f6t, billig mat i kombination med \u00f6kat k\u00f6putrymme och mindre fysisk aktivitet. S\u00e5 l\u00e5ngt \u00e4r det enkelt. Men v\u00e5ra enskilda situationer \u00e4r mer sn\u00e5riga. Vi har v\u00e5ra egenskaper och erfarenheter som i sin tur bara delvis \u00e4r egna och sj\u00e4lvvalda. Det finns ett tryck \u00e5t ett visst (\u00f6verviktsskapande) h\u00e5ll och det trycket kan vara sv\u00e5rt att v\u00e4rja sig emot.<br \/>\nMen m\u00f6jligheten att fatta beslut och g\u00f6ra val finns \u00e4nd\u00e5. Utmaningen \u00e4r hur man ska lyckas f\u00e5 fart p\u00e5 de resurser man faktiskt har, s\u00e5 att de egna besluten, valen och idealen tj\u00e4nar ens egna syften. Det g\u00e5r att f\u00e5 upp s\u00e5n fart &#8211; det h\u00e4nder folk hela tiden. Men det g\u00e5r inte av sig sj\u00e4lv, utan kr\u00e4ver en del t\u00e4nkande och st\u00e4llningstagande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&#8220;Sedan b\u00f6rjan av\u00a0 1980-talet har genomsnittssvensken blivit 2 cm l\u00e4ngre och 7 kg tyngre. Mer \u00e4n varannan man och drygt fyra av tio kvinnor i Sverige har nu \u00f6vervikt eller fetma.&#8221; S\u00e5 inleds Statistiska Centralbyr\u00e5ns (SCB) sammanfattning av resultaten om<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1495,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"nf_dc_page":"","om_disable_all_campaigns":false,"footnotes":""},"class_list":["post-978","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/978","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=978"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/978\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1480,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/978\/revisions\/1480"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1495"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=978"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}