{"id":814,"date":"2021-03-06T21:06:36","date_gmt":"2021-03-06T20:06:36","guid":{"rendered":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/?page_id=814"},"modified":"2021-05-03T18:32:38","modified_gmt":"2021-05-03T17:32:38","slug":"8-energitathet-den-enda-modell-du-behover","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/metodik\/8-energitathet-den-enda-modell-du-behover\/","title":{"rendered":"Energit\u00e4thet – den enda modell du beh\u00f6ver"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Energit\u00e4thet \u00e4r ett av de viktigast begreppen att ha koll p\u00e5. Om m\u00e5let helt enkelt \u00e4r att g\u00e5 ner i vikt s\u00e5 r\u00e4cker det att f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 energit\u00e4thet och r\u00e4tta menyn efter det. Det \u00e4r en sorts sunt-f\u00f6rnuft-vinkel p\u00e5 matens sammans\u00e4ttning som st\u00e4mmer v\u00e4l in p\u00e5 vad de flest av oss fick l\u00e4ra sig som barn, men med po\u00e4ngerna f\u00f6rklarade. Motsatsen till energit\u00e4t \u00e4r energigles , dvs mat med l\u00e5g energit\u00e4thet. Det \u00e4r i praktiken mat som m\u00e4ttar, ger allsidig n\u00e4ring och samtidigt ligger l\u00e5gt i energim\u00e4ngd – enbart f\u00f6rdelar med andra ord.<\/p>\n

Energiit\u00e4thet \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 hur m\u00e5nga kalorier som finns i en viss vikt mat, oftast uttryckt som kcal per 100 gram. Mat med h\u00f6g kalorit\u00e4thet har ett stort antal kalorier\/100 g medan mat med l\u00e5g kalorit\u00e4thet har f\u00e4rre kalorier per samma matvikt. Det g\u00f6r att man kan \u00e4ta betydligt st\u00f6rre m\u00e4ngd utan att f\u00e5 i sig mer energi. Man fyller allts\u00e5 magen ordentligt. Och eftersom de allra flesta energiglesa matvaror ocks\u00e5 inneh\u00e5ller mycket fibrer s\u00e5 h\u00e5ller man sig m\u00e4tt efter maten ocks\u00e5. Ytterligare en bonus \u00e4r att de flesta av dem \u00e4ven inneh\u00e5ller gott om s\u00e5 kallade mikron\u00e4rings\u00e4mnen som vitaminer, mineraler och antioxidanter.<\/p>\n

M\u00e4nniskor \u00e4ter i allm\u00e4nhet ungef\u00e4r samma m\u00e4ngd mat varje dag. Men skillnaden i hur mycket kalorier det motsvarar \u00e4r enorm om man j\u00e4mf\u00f6r energigles mat med energit\u00e4t. \u00c4nd\u00e5 \u00e4ter man kanske samma vikt och volym i b\u00e5da fallen.<\/p>\n

N\u00e4ringst\u00e4thet<\/h3>\n

I st\u00e4llet f\u00f6r energit\u00e4thet kallar man det i bland f\u00f6r kalorit\u00e4thet vilket betyder samma sak. D\u00e4remot \u00e4r betyder n\u00e4ringst\u00e4thet<\/em> n\u00e5got annat. Allt som kroppen beh\u00f6ver och tar upp genom maten \u00e4r n\u00e4ring, dvs. b\u00e5de energi (makron\u00e4rings\u00e4mnen) och vitaminer, mineraler och sp\u00e5r\u00e4mnen (mikronutrienter). N\u00e4ringst\u00e4thet borde d\u00e4rf\u00f6r syfta p\u00e5 t\u00e4theten av all n\u00e4ring, men i praktiken \u00e4r det mikronutrienterna man menar n\u00e4r man anv\u00e4nder ordet. Och f\u00f6r att g\u00f6ra det \u00e4nnu kr\u00e5ngligare s\u00e5 \u00e4r definitionen av n\u00e4ringst\u00e4thet<\/a> “halten av n\u00e4rings\u00e4mnen per energim\u00e4ngd”, men s\u00e5 anv\u00e4nds det inte alltid bland m\u00e4ngden skribenter p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n

I bland anv\u00e4nds ordet n\u00e4ringst\u00e4thet av dem som (ofta f\u00f6r att s\u00e4lja n\u00e5got), skriver om supermat<\/a> eller superfoods<\/a> av olika slag, ofta med anspr\u00e5k och p\u00e5st\u00e5enden som kanske \u00e4r teoretisk korrekta men utan st\u00f6rre praktiskt v\u00e4rde. Om bl\u00e5b\u00e4r t ex \u00e4r s\u00e5 bra f\u00f6r att de inneh\u00e5ller koppar och mangan, betyder det att du av den anledningen ska satsa p\u00e5 att \u00e4ta mer bl\u00e5b\u00e4r? D\u00e5 skulle du f\u00f6rst beh\u00f6va veta om det \u00e4r vanligt med koppar- och manganbrist och om det \u00e4r n\u00e5got som du lider av.<\/p>\n

Vilken mat ska man \u00e4ta?<\/h3>\n

F\u00f6ra att g\u00e5 ner i vikt s\u00e5 b\u00f6r man \u00e4ta mat med l\u00e5g n\u00e4ringst\u00e4thet . Och det r\u00e5kar den vara i de varor som inneh\u00e5ller b\u00e5de fibrer och v\u00e4tska\u00a0 (kombinationen \u00e4r\"\" m\u00e4ttande) s\u00e5v\u00e4l som gott om mikron\u00e4rings\u00e4mnen. Principen g\u00e4ller dock inte mat som n\u00e4stan enbart inneh\u00e5ller vatten och som har f\u00e5 fibrer, som gurka tomat och isbergssallad. Se lista \u00e4ver fiberandelar<\/a>.<\/p>\n

Tabellen visar n\u00e5gra vanliga matexempel. Mat fr\u00e5n den gr\u00f6na <\/strong><\/span>delen kan du \u00e4ta s\u00e5 mycket du vill av. \u00c4t tills du \u00e4r m\u00e4tt helt enkelt. Men t\u00e4nk p\u00e5 att det k\u00e4nner man inte helt att man \u00e4r f\u00f6rr\u00e4n\u00a015-20 minuter senare.
\nMat i den r\u00f6da<\/strong> <\/span>delen g\u00e5r bort stort sett. Av exempen i tabellen finns det ingen anv\u00e4ndning av gr\u00e4dde eller majonn\u00e4s om man vill g\u00e5 ner i vikt eller stanna kvar p\u00e5 en s\u00e5n. N\u00f6tter kan man inte \u00e4ta som snacks, det blir automatiskt fler \u00e4n 3-4 n\u00f6tter. M\u00f6jligen kan man krossa n\u00e5gra och anv\u00e4nda som m\u00fcsli. Olja kan i enskilda fall beh\u00f6vas om n\u00e5got annars br\u00e4nner fast. I s\u00e5 fall penslar man ett tunt lager eller stryker ut det med husl\u00e5llspapper. Ungef\u00e4r s\u00e5 kan man t\u00e4nka. Det \u00e4r i alla fall vad jag f\u00f6resl\u00e5r, om man vill minskai vikt.<\/p>\n

En mer liberal princip f\u00f6r den som inte beh\u00f6ver g\u00e5 ner s\u00e5 mycket eller som inte har br\u00e5ttom \u00e4r att det g\u00e5r fint att \u00e4ta b\u00e5de gr\u00f6nsaker, frukt, rotfrukter, baljv\u00e4xter (b\u00f6nor, linser, \u00e4rter) och fullkorn av olika slag (br\u00f6d, ris, pasta), skaldjur, vit fisk och k\u00f6ttfil\u00e9 ifall du g\u00f6r maten sj\u00e4lv och inte tills\u00e4tter socker eller fett.<\/p>\n

Erfarenheten visar att det \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00e5 upp i vikt av mat som ligger under under 140 kcal\/100 g. Man kan \u00e4ta r\u00e4tt mycket av s\u00e5n mat och \u00e4nd\u00e5 minska. S\u00e5 om det mesta kommer fr\u00e5n det gr\u00f6na omr\u00e5det, lite fr\u00e5n det gr\u00e5 och n\u00e4stan ingenet fr\u00e5n det r\u00f6da, s\u00e5 \u00e4r prognosen bra!<\/p>\n

F\u00f6r att ta reda p\u00e5 hur en viss vara eller ingrediens ligger till \u00e4r Livsmedelsverkets s\u00f6kfunktion<\/a> utm\u00e4rkt. De unders\u00f6ker sj\u00e4lva produkterna i eget labb – annars kan man ju hitta lite olika uppgifter om n\u00e4ringm\u00e4ngder beroende p\u00e5 var man l\u00e4ser.
\nOch vill man absolut inte vill t\u00e4nka utifr\u00e5n m\u00e4tv\u00e4rden och andra siffror s\u00e5 g\u00e5r det bra helt enkelt utg\u00e5 fr\u00e5n f\u00e4rgerna.<\/p>\n

Kunskapsst\u00f6d<\/h3>\n

I en metanalys (1) av forskningsresultat om kalorit\u00e4thet i Nutrients (2016)<\/a> konstaterade man att det finns starkt forskningsst\u00f6d f\u00f6r att energit\u00e4t man \u00e4r f\u00f6rknippad med \u00f6vervikt:<\/p>\n

“there is strong and consistent evidence in adults showing that consuming a diet higher in calorie density is associated with increased body weight, while consuming a diet that is relatively low in calorie density improves weight loss and weight maintenance.”\u00a0<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Man fann ocks\u00e5 tt energiglesa dieter automatiskt har en mer h\u00e4lsosam n\u00e4ringsprofil och en generellt h\u00f6gre matkvalitet.<\/p>\n

Och till slut en vinst som \u00e4r viktigare \u00e4n vad man v\u00e4ger. I de Nordiska n\u00e4ringsrekommendationerna<\/a> (s. 13) som ges ut av de l\u00e4nderna gemensamt \u00e4r man v\u00e4ldigt tydlig med en annan f\u00f6rdelar med n\u00e4ringsgles mat::<\/p>\n

“Vegetabiliska livsmedel som gr\u00f6nsaker, frukt och b\u00e4r, n\u00f6tter och fr\u00f6n samt spannm\u00e5lsprodukter av fullkorn \u00e4r rika p\u00e5 kostfiber, mikron\u00e4rings\u00e4mnen och potentiellt bioaktiva \u00e4mnen. Det finns starka vetenskapliga bel\u00e4gg f\u00f6r att naturligt fiberrika vegetabiliska livsmedel bidrar till att minska risken f\u00f6r sjukdomar som till exempel h\u00f6gt blodtryck, hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar, typ-2 diabetes och vissa former av cancer. Den l\u00e5ga energit\u00e4theten och de fysikalisk-kemiska egenskaperna f\u00f6r de flesta vegetabiliska livsmedel kan bidra till viktbalans. Eftersom fetma och h\u00f6g andel kroppsfett \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda riskfaktorer f\u00f6r de flesta kroniska sjukdomar, inklusive flera typer av cancer, kan kost med l\u00e5g energit\u00e4thet \u00e4ven hj\u00e4lpa till attskydda mot merparten av de kroniska sjukdomarna.”<\/p><\/blockquote>\n

Sammanfattning<\/h3>\n
    \n
  • Energit\u00e4thet \u00e4r egentligen den enda modell man beh\u00f6ver f\u00f6r att hitta r\u00e4tt bland alternativen.
    \na <\/span><\/li>\n
  • Det beror inte enbart p\u00e5 antalet kalorier utan p\u00e5 de andra egenskaper som de allra flesta n\u00e4ringsglesa alternativ har.
    \na<\/span><\/li>\n
  • Med energigles mat p\u00e5 tallriken kan man \u00e4ta sig m\u00e4tt och \u00e4nd\u00e5 ha kontroll \u00f6ver vikten.
    \na<\/span><\/li>\n
  • Undantagen \u00e4r r\u00e5varor som n\u00e4stan helt inneh\u00e5ller vatten, som gurka tomat och bladsallad. De \u00e4r trevliga att \u00e4ta, men de h\u00e5ller dig inte m\u00e4tt s\u00e4rskilt l\u00e4nge.
    \na<\/span><\/li>\n
  • Som en viktig bonus \u00e4r mat med l\u00e5g energit\u00e4thet mycket bra f\u00f6r att f\u00f6rebygga flera av de stora folksjukdomarna.<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Energit\u00e4thet \u00e4r ett av de viktigast begreppen att ha koll p\u00e5. Om m\u00e5let helt enkelt \u00e4r att g\u00e5 ner i vikt s\u00e5 r\u00e4cker det att f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 energit\u00e4thet och r\u00e4tta menyn efter det. Det \u00e4r en sorts sunt-f\u00f6rnuft-vinkel p\u00e5<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1514,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"nf_dc_page":"","om_disable_all_campaigns":false,"footnotes":""},"class_list":["post-814","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/814","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=814"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/814\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1476,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/814\/revisions\/1476"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1514"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=814"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}