{"id":653,"date":"2021-03-01T22:07:27","date_gmt":"2021-03-01T21:07:27","guid":{"rendered":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/?page_id=653"},"modified":"2021-05-03T18:23:56","modified_gmt":"2021-05-03T17:23:56","slug":"andra-smak","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/psykologiskt\/andra-smak\/","title":{"rendered":"Kan man p\u00e5verka vilken mat man tycker om?"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/p>\n

Ett av de allra kraftfullaste hj\u00e4lpmedlen f\u00f6r att \u00e4ndra sin kost \u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndra sin smak. Det g\u00e5r att g\u00f6ra det p\u00e5 det viktiga s\u00e4tten, om \u00e4n inte p\u00e5 alla. Det \u00e4r en g\u00e5ta att det inte skrivs och talas mer om det, f\u00f6r det \u00e4r en av de viktigaste delarna.<\/div>\n

Mat med h\u00f6gt energiinneh\u00e5ll brukar vara popul\u00e4rast. De flesta anser att det helt enkelt smakar b\u00e4st. Det \u00e4r en ned\u00e4rvd preferens (=det man f\u00f6redrar) som m\u00f6jliggjort att v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der \u00f6verlevt b\u00e5de hungersn\u00f6d och h\u00e5rda vintrar.<\/p>\n

Men d\u00e5 vi numer har tillg\u00e5ng till hur mycket energirik mat som helst \u00e4r det en egenskap som inte gynnar oss. Tv\u00e4rt om tar den sakta men s\u00e4kert livet av oss som f\u00f6ljd av den fetmaepidemi som blivit normall\u00e4ge.<\/p>\n

Enligt traditionell indelning \u00e4r de s\u00e5 kallade grundsmakerna; s\u00f6tt, salt, surt och beskt. P\u00e5 senare \u00e5r har umami och fett lagts till listan och det diskuteras om \u00e4ven st\u00e4rkelse m\u00f6jligen \u00e4r en egen grundsmak. Wikipedia:<\/p>\n

\u201dGrundsmaker\u00a0\u00e4r smaker som m\u00e4nniskan kan k\u00e4nna med hj\u00e4lp av\u00a0<\/em>smakl\u00f6kar<\/em>\u00a0p\u00e5\u00a0<\/em>tungan<\/em>, i\u00a0<\/em>gommen<\/em>\u00a0och i\u00a0<\/em>svalget<\/em>. J\u00e4mf\u00f6rt med luktsinnet tycks\u00a0<\/em>smaksinnet<\/em> bara s\u00e4rskilja ett f\u00e5tal olika smaker. Hos m\u00e4nniskor och m\u00e5nga andra ryggradsdjur samverkar det dock med <\/em>lukt-<\/em>\u00a0och\u00a0<\/em>k\u00e4nselsinnet<\/em>\u00a0f\u00f6r att i hj\u00e4rnan skapa den totala\u00a0<\/em>smakupplevelsen<\/em>. Det \u00e4r ofta sv\u00e5rt att s\u00e4rskilja mellan de sinnesupplevelser som orsakas av stimulering av olika delar av tungan och de luktupplevelser som intr\u00e4ffar samtidigt.\u201d<\/em><\/p><\/blockquote>\n

De smaker vi brukar urskilja som grundsmaker har alla sina syften f\u00f6r \u00f6verlevnaden som g\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n

S\u00f6tma<\/em> indikerar snabb energitillf\u00f6rsel fr\u00e5n kolhydrater och s\u00e4lta<\/em> tyder p\u00e5 mineralinneh\u00e5ll s\u00e5som natrium. Sur<\/em> smak \u00e4r h\u00f6g niv\u00e5 av syra och signalerar att n\u00e5got \u00e4r antingen omoget eller sk\u00e4mt. Besk eller bitter<\/em> smak varnar f\u00f6r att det man t\u00e4nkte sv\u00e4lja ner kanske \u00e4r giftigt. Umami <\/em>(savoury) \u00e5terspeglar protein som energik\u00e4lla och fettsmak indikerar energi fr\u00e5n fett.<\/p>\n

Stark syra och beska \u00e4r de vi reagerar negativt p\u00e5 medan s\u00f6tt och fett i allm\u00e4nhet uppfattas som trevliga och visar oss att maten inneh\u00e5ller mycket energi.<\/p>\n

Vilken man mat f\u00f6redrar p\u00e5verkas av en l\u00e5ng lista av faktorer. Det handlar om, smak, doft, f\u00e4rg, struktur, textur i kombination med allt man har med sig av materfarenheter sen tidigare, till och med innan man blev f\u00f6dd. En v\u00e4lskriven artikel med forskningsreferenser finns i The Guardian<\/a>\u00a0om man vill f\u00f6rdjupa sig.<\/p>\n

Rent neurotekniskt sitter smaken i hj\u00e4rnan. Smakreceptorer bildar smakl\u00f6kar i munh\u00e5lan som inneh\u00e5ller receptorer f\u00f6r grundsmakerna. Smakl\u00f6karnas r\u00f6tter leder signalen till hj\u00e4rnstammen d\u00e4r den delar sig. Dels leds den vidare till thalamus, som utg\u00f6r omkopplingsstation och som f\u00f6rmedlar informationen till det som kallas smakcentrum. Dels g\u00e5r signalen vidare till amygdala d\u00e4r den k\u00e4nslom\u00e4ssiga v\u00e4rderingen av maten sker, och till hypothalamus som sk\u00f6ter j\u00e4mviktsfr\u00e5gor i kroppen, som \u00e4mnesoms\u00e4ttning, vikt och aptit.<\/p>\n

Luktsinnet ger ocks\u00e5 viktiga bidrag till smakupplevelsen. Doftsignaler har en direktv\u00e4g in i den smakupplevelse som skapas i hj\u00e4rnan, utan att de passerar n\u00e5gon omkopplingsstation (thalamus). Att det \u00e4r n\u00e5got speciellt med hur lukt- eller doftintryck bearbetas och lagras har nog alla m\u00e4rkt. Man kan k\u00e4nna en lukt och direkt f\u00f6rflyttas mentalt till platser och h\u00e4ndelser i barndomen som man trodde man gl\u00f6mt.<\/p>\n

Slutligen spelar k\u00e4nselsinnet i munnen en roll f\u00f6r smakupplevelsen genom den konsistens, struktur och textur maten har. \u00c4ven sm\u00e4rtsignaler kan bidra till smakupplevelsen, som t ex n\u00e4r man \u00e4ter chili. Om du t\u00e4nker efter s\u00e5 kan du nog konstatera att chili i huvudsak saknar smak i den vanliga meningen.<\/p>\n

Kan man \u00e4ndra sina smakprefenser avsiktligt?<\/h3>\n

Kan man \u00e4ndra sina preferenser, s\u00e5 att man b\u00f6rjar \u00f6nska \u00e4ta mat med mer eller mindre, fett, s\u00f6tt eller salt? Det vore ju fantastiskt i s\u00e5 fall. D\u00e5 kunde man kanske \u00e4ndra sina \u00f6nskem\u00e5l i en riktning som gynnar b\u00e5de viktminskning och andra sidor av kroppsh\u00e4lsan.<\/p>\n

Det som p\u00e5 ett ett direkt s\u00e4tt g\u00f6r viktnedg\u00e5ng sv\u00e5r \u00e4r att s\u00e5 fort man p\u00e5b\u00f6rjar den s\u00e5 f\u00e5r man inte f\u00e5r \u00e4ta vad man vill l\u00e4ngre utan man ska \u00e4ta n\u00e5got man egentligen inte vill ha. Men t\u00e4nk om det g\u00e5r att \u00e4ndra p\u00e5 vad man vill ha \u2013 g\u00f6r det det?<\/p>\n

Svaret p\u00e5 den fr\u00e5gan \u00e4r utan tvekan ja. Det g\u00e5r att f\u00f6r\u00e4ndra smakpreferenser.<\/p>\n

De g\u00e5r inte att f\u00f6r\u00e4ndra hur som helst f\u00f6rst\u00e5s, det varierar beroende p\u00e5 vilken smak man syftar p\u00e5. Sj\u00e4lvklart kan det variera en del fr\u00e5n person till person ocks\u00e5, hur l\u00e4tt eller sv\u00e5rt det \u00e4r. Men de forskningsresultat som finns besvarar, i stort, fr\u00e5gan med ett \u201dja\u201d.<\/p>\n

Det som kan f\u00f6r\u00e4ndras \u00e4r hur vi reagerar p\u00e5 olika m\u00e4ngder och koncentrationer av de \u00e4mnen som vi upplever som grundsmaker.<\/p>\n

Surt och salt<\/h3>\n

K\u00e4nsligheten f\u00f6r surt verkar vara en av de sv\u00e5rare att f\u00f6r\u00e4ndra. Enligt en stor tvillingsstudie i Chemical Senses (2007)<\/strong><\/a> kan 53 procent av den genomsnittliga variationen i k\u00e4nslighet f\u00f6r sur smak f\u00f6rklaras med \u00e4rftlighet. Samma studie unders\u00f6kte ocks\u00e5 k\u00e4nsligheten f\u00f6r att uppt\u00e4cka (och uppleva) s\u00e4lta och fann att gener f\u00f6rklarar 22 procent av variationen (variansen). Smaken f\u00f6r salt \u00e4r i s\u00e5 fall i h\u00f6g grad n\u00e5got man kan p\u00e5verka genom att v\u00e4nja om sig, medan hur vi uppfattar syra \u00e4r mer sv\u00e5rp\u00e5verkat f\u00f6r en del.<\/p>\n

Observera att de h\u00e4r siffrorna \u00e4r genomsnittsv\u00e4rden f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6kspersonerna i studien och att n\u00e5got liknande f\u00f6rmodligen g\u00e4ller befolkningen. Genomsnittsv\u00e4rden visar m\u00f6nster, men f\u00f6r en viss individ kan man inte r\u00e4kna fram n\u00e5gra siffror.<\/p>\n

Fett<\/h3>\n

En v\u00e4ldigt god nyhet \u00e4r dock denna: Preferensen f\u00f6r fett verkar vara den som kan p\u00e5verkas mest och beror i v\u00e4ldigt liten utstr\u00e4ckning p\u00e5 gener.<\/em> Vi v\u00e4njer oss l\u00e4tt med ett h\u00f6gt fettinneh\u00e5ll i maten, men det g\u00e5r ocks\u00e5 ganska enkelt att l\u00e4ra om s\u00e5 att man f\u00f6redrar mindre fett.<\/p>\n

I en kontrollerad studie av 44 tvillingpar publicerad i The American Journal of Clinical Nutrition (2018)<\/strong> unders\u00f6kte man om det som kallas Fatty Acid Taste Threshold<\/em> (FATT) f\u00f6r\u00e4ndrades av att f\u00f6rs\u00f6kspersonerna \u00e5t kost med l\u00e5gt respektive h\u00f6gt fettinneh\u00e5ll under en 8-veckorsperiod. L\u00e5gt och h\u00f6gt innebar att mindre \u00e4n 20 procent respektive mer \u00e4n 35 procent av energin kom fr\u00e5n fett.<\/p>\n

FATT \u00e4r ett tr\u00f6skelv\u00e4rde f\u00f6r hur pass stor andel fett maten beh\u00f6ver inneh\u00e5lla f\u00f6r att man ska uppt\u00e4cka att den finns d\u00e4r. Det \u00e4r med andra f\u00f6rm\u00e5gan att uppt\u00e4cka (uppleva genom smak) f\u00f6rekomsten av fett. Med st\u00f6rre k\u00e4nslighet kan man uppt\u00e4cka \u00e4ven en v\u00e4ldigt liten andel fett i det man \u00e4ter.<\/p>\n

Personer med det som kallas impaired fat taste <\/em>har en st\u00f6rning i smakf\u00f6rm\u00e5gan som g\u00f6r att det kr\u00e4vs st\u00f6rre andel fett i maten f\u00f6r att ska k\u00e4nna att det smakar gott, men ocks\u00e5 f\u00f6r att man ska k\u00e4nna m\u00e4ttnad. M\u00e4ttnaden g\u00e4ller b\u00e5de den typ som p\u00e5 engelska ben\u00e4mns satiation<\/em>, fyllnaden i magen som avg\u00f6r n\u00e4r man slutar \u00e4ta, och satiety<\/em>, den mer l\u00e5ngsiktiga n\u00f6jdhet som kommer av n\u00e4ringsupptaget och som infinner sig lite senare.<\/p>\n

Enkelt uttryckt \u00e4r tr\u00f6skelv\u00e4rdet FATT, ett v\u00e4rde som uttrycker hur mycket fett vi tycker \u00e4r gott och hur mycket vi kommer att \u00e4ta av det. Vi f\u00f6redrar fett i en m\u00e4ngd som motsvarar tr\u00f6skelv\u00e4rdet och lite h\u00f6gre \u00e4n s\u00e5, men inte mycket h\u00f6gre. H\u00f6gre fetthalt eller fettm\u00e4ngd leder till l\u00e4tt illam\u00e5ende och verkar inte lockande f\u00f6r n\u00e5gon, oavsett om man har l\u00e5g eller h\u00f6g detektionstr\u00f6skel (FATT).<\/p>\n

\"\"<\/a>Resultatet (bild) av studien visade att f\u00f6rm\u00e5gan att uppt\u00e4cka fett i kosten hade f\u00f6r\u00e4ndrats signifikant f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6kspersonerna efter \u00e5tta veckor. Studien sammanfattas med orden:<\/p>\n

\u201dThere appears to be little to no genetic contribution on heritability of FATT or diet-mediated changes to FATT. Rather, environment, specifically dietary fat intake, is the main influencer of FT sensitivity, regardless of body weight.\u201d<\/em><\/p>\n

Gener avg\u00f6r allts\u00e5 lite eller inget, i st\u00e4llet \u00e4r det den fettkonsumtion man haft i sin personliga historik som f\u00f6rklarar hur mycket fett man beh\u00f6ver f\u00f6r att k\u00e4nna sig n\u00f6jd.<\/p>\n

Det finns med andra ord alla m\u00f6jligheter till f\u00f6r\u00e4ndring. Drar man ner p\u00e5 fett s\u00e5 kan man v\u00e4nja sig vid och b\u00f6rja f\u00f6redra en betydligt l\u00e4gre fetthalt.<\/p>\n

S\u00f6tt<\/h3>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller preferensen f\u00f6r s\u00f6tt s\u00e5 \u00e4r resultaten mer blandade. Smaken f\u00f6r s\u00f6tma f\u00f6ljer ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i kosten, men inte lika entydigt. I en studie publicerad i American Journal of Nutrition (2015)<\/strong><\/a> konstaterar att minskat sockerintag leder till att b\u00e5de mer och mindre s\u00f6ta livsmedel upplevs som mer intensivt s\u00f6ta. F\u00f6rs\u00f6kspersonerna minskade av eget val sin spontanf\u00f6rbrukning av socker med 20 procent n\u00e4r de fick \u00e4ta vad de ville efter tre m\u00e5nader med l\u00e5gsockerdiet. De tyckte dock inte\u00a0 mindre om socker efter f\u00f6rs\u00f6ket, som f\u00f6r \u00f6vrigt byggde p\u00e5 sj\u00e4lvrapportering. S\u00e5 det \u00e4r lite oklart vad man kan dra f\u00f6r slutsatser. Utanf\u00f6r forskningssammanhang verkar det dock finnas m\u00e5nga som har erfarenheter av att konsekvent minska sockerm\u00e4ngden och bli stabil i det.<\/p>\n

I en australiensisk studie fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5ret publicerad i Cell Reports (2020)<\/a> kunde man\u00a0 i djurf\u00f6rs\u00f6k visa hur preferensen f\u00f6r s\u00f6tt \u00e4ndras p\u00e5 molekylniv\u00e5, av \u00e4terfarenheter. Man kunde ocks\u00e5 konstatera att det sker genom en inl\u00e4rningsprocess som f\u00f6ljer samma neurala v\u00e4g (pathway) som annan inl\u00e4rning och minnesinlagring. En mer l\u00e4ttl\u00e4st engelskspr\u00e5kig text om studien p\u00e5 hittar man i Science Daily.<\/a><\/p>\n

Det har ocks\u00e5 visat sig preferensen f\u00f6r s\u00f6tma i hj\u00e4rnan \u00e4r distinkt \u00e5tskild<\/em> fr\u00e5n f\u00f6rm\u00e5gan att identifiera s\u00f6t smak. Det betyder att de inte h\u00e4nger i hop s\u00e5 mycket som man l\u00e4tt tar f\u00f6r givet – v\u00e5r subjektiva upplevelse \u00e4r ju att det \u00e4r smaken i sig vi v\u00e4rderar n\u00e4r vi tycker om hur n\u00e5got smakar eller inte g\u00f6r det. Den k\u00e4nslom\u00e4ssiga v\u00e4rderingen av maten \u00e4r inte fr\u00e4mst associerad med smakcentrum i hj\u00e4rnbarken som evolution\u00e4rt \u00e4r ganska ny, utan med amygdala som fungerar som en arkaisk k\u00e4nslogenerator och som vi har gemensam med kr\u00e4ldjur och d\u00e4ggdjur.<\/p>\n

I amygdala \u00e4r det olika fysiska delar i omr\u00e5det som aktiverar k\u00e4nslor i f\u00f6rh\u00e5llande till s\u00f6t eller sur smak. I en studie i Nature (2018)<\/a><\/strong> kunde man visa att om man blockerar n\u00e5gon av dessa delar s\u00e5 kommer det att kraftigt p\u00e5verka \u00e4tbeteenden hos m\u00f6ss s\u00e5 att de gladeligen dricker bittert vatten eller ratar s\u00f6tma. Samtidigt f\u00f6rblir f\u00f6rm\u00e5gan att identifiera s\u00f6tt och surt, som \u00e4r lokaliserad till smakcentrum,\u00a0 op\u00e5verkad.\u00a0 Det hj\u00e4lper till att f\u00f6rst\u00e5 att smakprefernser kan \u00e4ndras; de \u00e4r n\u00e4mligen inte en direkt v\u00e4rdering av de molekyler som tr\u00e4ffar smakreceptorerna i munnen.<\/p>\n

Hur g\u00f6r man?<\/h3>\n

Att f\u00f6rs\u00f6ka \u201dminska\u201d eller \u201dh\u00e5lla igen\u201d p\u00e5 fett och socker d\u00f6mt att vara ett sv\u00e5rt projekt. Minskar man inte radikalt och konsekvent s\u00e5 blir det i praktiken ingen f\u00f6r\u00e4ndringseffekt som man m\u00e4rker av. I verkligheten \u00e4r det nog vanligt att man varierar intaget en hel del n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker h\u00e5lla igen utan att ha best\u00e4mt sig f\u00f6r exakt vad som ska uteslutas. Och om man “bel\u00f6nar sig sj\u00e4lv” f\u00f6r\u00a0 sina anstr\u00e4ngningar genom att p\u00e5 fredag eller l\u00f6rdag \u00e4ta chips eller godis som vanligt s\u00e5 \u00e4r saboterar man f\u00f6r sig sj\u00e4lv.\u00a0Bel\u00f6nar man sig med det man f\u00f6rs\u00f6ker komma ifr\u00e5n, s\u00e5 blir det sabotage. Det blir en period av uppoffring och anstr\u00e4ngning men man hinner varken m\u00e4rka n\u00e5n skillnad p\u00e5 v\u00e5gen eller i smakeupplevelsen innan man tvingas ge upp av mental uttr\u00f6ttning.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller fett s\u00e5 \u00e4r det, f\u00f6r allt jag l\u00e4st och varit med om, ganska enkelt faktiskt. Det \u00e4r lite g\u00e5tfullt att det inte skrivs och talas mer om det.<\/p>\n

Med socker \u00e4r det ocks\u00e5 hoppfullt, men samtidigt lite mer trixigt. Har man stora problem med att minska s\u00f6tsuget kan det vara s\u00e5 att \u00e4ven \u00e4ven den mindre m\u00e4ngd druvsocker och fruktsocker som finns i frukt kan beh\u00f6va uteslutas till vidare.<\/p>\n

Ett annat problem har med s\u00f6tningsmedel att g\u00f6ra. En del individer verkar reagera p\u00e5 suckros, sackarin och liknande p\u00e5 samma s\u00e4tt som de reagerar p\u00e5 riktigt socker, dvs med ett stegrat s\u00f6tsug. Eller att man reagerar olika p\u00e5 skilda s\u00f6tingsmedel. Exakt vilka av sockrets effekter som \u00e4ven finns hos konstgjort socker \u00e4r oklart. Men det p\u00e5g\u00e5r forskning hela tiden och s\u00e5 sm\u00e5ningom vet vi med s\u00e4kerhet mer.<\/p>\n

Sammanfattning<\/h3>\n
    \n
  • \n
      \n
    • \n
        \n
      • F\u00f6r\u00e4ndringar av preferenser f\u00f6r mat \u00e4r det alla kraftfullaste s\u00e4ttet att h\u00e5lla sig till den nya och mer h\u00e4lsosamma kost man b\u00f6rjat med.
        \na<\/span><\/li>\n
      • Smaken f\u00f6r fett kan \u00e4ndras, s\u00e5 att man tycker b\u00e4ttre om mindre av det.
        \na<\/span><\/li>\n
      • Denna effekt kan b\u00f6rja visa sig redan efter kort tid, men \u00e4r s\u00e4kerst\u00e4lld efter 8 veckor.
        \na<\/span><\/li>\n
      • Preferensen f\u00f6r s\u00f6tt kan ocks\u00e5 \u00e4ndras, men det varierar mer mellan personer hur pass l\u00e4tt\/sv\u00e5rt det \u00e4r.
        \na<\/span><\/li>\n
      • F\u00f6r vissa personer kan det kr\u00e4va att man konsekvent utesluter \u00e4ven s\u00f6tningemedel eller frukt.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n
          \n
        • <\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

          Ett av de allra kraftfullaste hj\u00e4lpmedlen f\u00f6r att \u00e4ndra sin kost \u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndra sin smak. Det g\u00e5r att g\u00f6ra det p\u00e5 det viktiga s\u00e4tten, om \u00e4n inte p\u00e5 alla. Det \u00e4r en g\u00e5ta att det inte skrivs och talas<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":1509,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"nf_dc_page":"","om_disable_all_campaigns":false,"footnotes":""},"class_list":["post-653","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/653","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=653"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/653\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1474,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/653\/revisions\/1474"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1509"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=653"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}