![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Fargmusli2.png?resize=382%2C385&ssl=1\")
M\u00fcsli kan r\u00e4knas som ett eget matkoncept – gryn av olika slag, ofta med n\u00f6tter eller torkad frukt som \u00e4ts tillsammans med n\u00e5gon kall mj\u00f6lkprodukt – eller mj\u00f6lkliknande. Egentligen \u00e4r det en spegelv\u00e4ndning av konceptet gr\u00f6t, fast otillagat. En variant \u00e4r granola som \u00e4r m\u00fcsli som man s\u00f6tat, tillsatt fett och rostat i ugn.<\/p>\n
\u00c4r m\u00fcsli ett bra koncept att g\u00e5 ner i vikt med? Ja det kan det vara – beroende p\u00e5 vilka ingredieneser man anv\u00e4nder. Det kan ocks\u00e5 vara v\u00e4ldigt gott, rentav efterr\u00e4ttsliknande. Jag har fastnat f\u00f6r konceptet sedan jag kom p\u00e5 hur man kan \u00e4ta god och mager m\u00fcsli med mj\u00f6lk, yoghurt eller fil och ska dela med mig av n\u00e5gra tips.<\/p>\n
M\u00fcsli kan aldrig vara n\u00e5got som \u00e4r riktigt l\u00e5gt i energi d\u00e5 det i huvudsak best\u00e5r av spannm\u00e5l. Precis som mj\u00f6l och andra former av s\u00e4d ligger det p\u00e5 omkring 350 kcal\/100 g. Om det f\u00e5r sv\u00e4lla genom att dra \u00e5t sig v\u00e4tska s\u00e5 kan det bli en tredjedel s\u00e5 mycket, som Glykogendep\u00e5n motsvarar ungef\u00e4r 1000 kcal och utg\u00f6r en mellanlagringsstation som\u00a0 fyller p\u00e5 kroppen med energi efter behov i upp till tolv timmar. Energi fr\u00e5n fullkornsgryn och flingor beh\u00f6ver med andra ord inte vara ett problem, s\u00e5vida man undviker fett. Det som h\u00e4nder \u00e4r att det tar l\u00e4ngre tid innan man blir hungrig igen – men det blir inte fett av t ex r\u00e5gflingor om man inte kontinuerligt \u00e4ter s\u00e5 mycket av dem att det inte kan lagras tillf\u00e4lligt som glykogen. Effekten har vissa likheter med den som utnyttjas vid l\u00e5gkohydratkost, att om man avst\u00e5r fr\u00e5nkohydrater s\u00e5 tar kroppen av olika sk\u00e4l inte upp det fett man \u00e4ter i samma utstr\u00e4ckning. Effekten liknar, men fungerar spegelv\u00e4nt och har andra orsaker.<\/p>\n Flingor \u00e4r valsade s\u00e4deskorn. Fullkorn kallas det om skaldelarna inte tagits bort.\u00a0 B\u00e4st \u00e4r r\u00e5gflingor<\/strong> och dinkelflingor<\/strong> (en vetesort). Havregryn<\/strong> borde egentligen heta havreflingor, f\u00f6r det \u00e4r det som det \u00e4r. Havre \u00e4r det av de fyra s\u00e4desslagen som inneh\u00e5ller fett, omkring 17 procent. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r det inte \u00e4r vanligt med havremj\u00f6l – det h\u00e4rsknar ganska fort. Det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r som havregrynsgr\u00f6t blir god \u00e4ven om man g\u00f6r den p\u00e5 vatten. Men det blir f\u00f6rst\u00e5s ett h\u00f6gre energiv\u00e4rde. Men havregryn g\u00f6r sig faktiskt inte s\u00e5 bra i m\u00fcsli, i alla fall inte orostat – de blir mjuka och och gr\u00f6tiga. Gryn kan med f\u00f6rdel rostas dem i ugn om man vill att de ska smaka mer. Det g\u00e5r ocks\u00e5 fint att torrosta i en stekpanna.<\/p>\n Vissa sorter av hela s\u00e4deskorn g\u00e5r ocks\u00e5 att anv\u00e4nda. De g\u00e5r under lite olika beteckningar. Helt vete kallas matvete och \u00e4r f\u00f6r h\u00e5rt, det \u00e4r i f\u00f6rsta hand avsett att kokas som ris. Samma g\u00e4ller korn, men det finns torrostat spr\u00f6tt korn i vissa utl\u00e4ndska matbutiker, det smakar riktigt n\u00f6tigt och gott (bild ovan). Det som heter havrek\u00e4rnor \u00e4r inte lika h\u00e5rt och man kan rostas dem sj\u00e4lv om man vill. Alla de h\u00e4r \u00e4r trevliga variationer i m\u00fcsli.<\/p>\n Klippt, elelr krossD, r\u00e5g och vete finns att k\u00f6pa men anv\u00e4nds i f\u00f6rsta hand till bakning och d\u00e5 efter bl\u00f6tl\u00e4ggning. Klippt havre g\u00e5r d\u00e4remot utm\u00e4rkt att ha till mj\u00f6lk eller liknande om det for ligga och suga \u00e5t sig av v\u00e4tskan i ett par minuter. Klippt havre \u00e4r det som heter steelcut oats i butik. Det \u00e4r en popul\u00e4r variant att g\u00f6ra en gr\u00f6vre sorts havregrynsgr\u00f6t p\u00e5 och som s\u00e4gs vara n\u00e5got som blivit en trendigt p\u00e5 frukostrestauranger i Brooklyn<\/a> p\u00e5 senare \u00e5r. Men man kan ju \u00e4ta det \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n Vetekli, och kruskakli \u00e4r b\u00e5da gjorda av vetets skaldelar, och kruskakli \u00e4r den gr\u00f6vre varianten. Det finns \u00e4ven havrekli att k\u00f6pa och som har en lite annorlunda smak (ledtr\u00e5d: havresmak). Kli \u00e4r fr\u00e4mst fibrer, ligger l\u00e5gt i energi och h\u00e5ller magen i arbete. Vetekli \u00e4r lite f\u00f6r fint f\u00f6r att fungera bra i m\u00fcsli, men b\u00e5de kruskakli och havrekli \u00e4r bra m\u00fcsliingredienser. I sj\u00e4lva verket b\u00f6r man ha med en del kli med tanke p\u00e5 energiinneh\u00e5llet. Precis som klippt havre b\u00f6r kli f\u00e5 ligga till sig i mj\u00f6lken eller yoghurten om det ska bli l\u00e4tt\u00e4tet. Jag tycker att det f\u00e5r en trevlig smak d\u00e5. Att enbart \u00e4ta kli direkt som det \u00e4r liknar mest att \u00e4ta s\u00e5gsp\u00e5n. Don’t do that, l\u00e5t det bli ordentligt bl\u00f6tt.<\/p>\n Det finns m\u00e5nga sorts fr\u00f6n som passar bra, men l\u00e4s p\u00e5 n\u00e4ringsdeklarationen – vissa \u00e4r rena energibomber. Skalade solrosfr\u00f6n och pumpak\u00e4rnor anv\u00e4nder jag ibland, solsrosfr\u00f6n i mindre m\u00e4ngd d\u00e5, mest f\u00f6r variationens skull. Linfr\u00f6n, chiafr\u00f6n och psylliumfr\u00f6n kan man anv\u00e4nda s\u00e5 mycket man vill av ur n\u00e4ringssynpunkt. De \u00e4r bulkbildande, s\u00e4tter fart p\u00e5 magen och tarmarna utan dramatiska bieffekter. De passerar kroppen praktiskt taget utan att man tar upp n\u00e5gon n\u00e4ring. N\u00f6tter \u00e4r i allm\u00e4nhet mycket energirika. Det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00e4ta n\u00f6tter ur en sk\u00e5l vid tv:n utan att det blir f\u00f6r m\u00e5nga. Men krossade som en del i en m\u00fcsli s\u00e5 kan de ha en plats. Ett alternativ \u00e4r annars rostade kik\u00e4rter. De k\u00f6per man l\u00e4ttsaltade i indiska matbutiker, men om man sk\u00f6ljer av dem s\u00e5 f\u00f6rsvinner saltet n\u00e4stan helt. De \u00e4r spr\u00f6da och\u00a0 l\u00e4ttkrossade och bidrar med en krispig konsistens.<\/p>\n Torkad frukt ing\u00e5r i m\u00e5nga blandningar. Det man beh\u00f6ver veta \u00e4r att energiinneh\u00e5llet \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt h\u00f6gt. En torkad fruktbit inneh\u00e5ller v\u00e4ldigt h\u00f6g andel fruktsocker. Inget att rekommenderar; f\u00e4rsk frukt i bitar \u00e4r d\u00e4remot en b\u00e4ttre id\u00e9..<\/p>\n S\u00e5 l\u00e5ngt sj\u00e4lva m\u00fcslin. Po\u00e4ngen \u00e4r att man pr\u00f6var sig fram till vilka kombinationer man tycker b\u00e4st om. Jag brukar inte g\u00f6ra m\u00fcsliblandningar utan anv\u00e4nder lite av varje fr\u00e5n g\u00e5ng till g\u00e5ng. N\u00e5gra exempel finns p\u00e5 min instagram som heter 40kg ner:<\/p>\n Rostade hela korn, pumpak\u00e4rnor, r\u00e5gflingor, egen bl\u00e5b\u00e4rssylt<\/a><\/p>\n
\nt ex i gr\u00f6t. Men om man inte \u00e4ter fett, s\u00e5 \u00e4r det sv\u00e5rt att bli fet av l\u00e5ngsamma kolhydrater, som ju s\u00e4d \u00e4r. \u00c4ter man mer \u00e4n man g\u00f6r av med och en del av det \u00e4r fett s\u00e5 lagras det enkelt och snabbt i kroppen – som fett. Men om du \u00e4ter mer \u00e4n du g\u00f6r av med och det \u00e4r n\u00e4stan enbart kolhydrater och protein s\u00e5 finns det en mellanlagringsfunktion som lagrar energin i form av glykogen i muskler och i levern. Wikipedia har en \u00f6versk\u00e5dlig artikel<\/a> om detta.<\/p>\nFlingor<\/h3>\n
Hela s\u00e4deskorn<\/h3>\n
Klippta s\u00e4deskorn<\/h3>\n
Kli<\/h3>\n
Br\u00f6d<\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/184566712_584978466225918_806178082289779293_n.jpg?resize=327%2C342&ssl=1\")
En av de allra godaste toppingarna p\u00e5 mj\u00f6lk eller yoghurt \u00e4r grovt os\u00f6tat br\u00f6d som man smulat s\u00f6nder och eventuellt ugnsrostat. Det finns inte gott om s\u00e5nt br\u00f6d stt k\u00f6pa i butik, men det \u00e4r enkelt att baka eget. Det g\u00f6r sig b\u00e4ttre desto gr\u00f6vre det \u00e4r, helst att det \u00e4r lite krispigt och har tuggmotst\u00e5nd n\u00e4r de ska anv\u00e4ndas som m\u00fcsli. Mjukt br\u00f6d blir d\u00e4remot inget skojigt i det h\u00e4r sammanhanget. En variant som jag gjorde f\u00f6r n\u00e5gon m\u00e5nad sen hittar du h\u00e4r<\/a>. Det \u00e4r samma som p\u00e5 bilden l\u00e4ngst upp i det h\u00e4r inl\u00e4gget.<\/p>\nFr\u00f6n\u00a0<\/strong><\/h3>\n
\nEn s\u00e4rskilt god smak ger sesamfr\u00f6n om man torrrostar dem l\u00e4tt i panna. B\u00e5de ljusa och m\u00f6rka funkar bra. Smaken har tydlig karakt\u00e4r, s\u00e5 det beh\u00f6vs ingen stor m\u00e4ngd.<\/p>\nN\u00f6tter<\/h3>\n
Torkad frukt<\/h3>\n