![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/Ravaror.jpg?resize=412%2C279&ssl=1\")
F\u00f6r att g\u00e5 g\u00e5 ner i vikt p\u00e5 vanlig mat s\u00e5 b\u00f6r man p\u00e5 det stora hela h\u00e5lla sig till r\u00e5varor och undvika mat som \u00e4r tillverkad i fabrik. Den enkla anledningen till det ska jag beskriva h\u00e4r.<\/p>\nF\u00f6r att g\u00e5 g\u00e5 ner i vikt p\u00e5 vanlig mat s\u00e5 b\u00f6r man p\u00e5 det stora hela h\u00e5lla sig till r\u00e5varor och undvika mat som \u00e4r tillverkad i fabrik. Den enkla anledningen till det ska jag beskriva h\u00e4r.<\/p>\n
Fabrikstillverkad mat kallas \u00e4ven f\u00f6r processad mat. De b\u00e5da uttrycken betyder inte samma sak, men oftast r\u00f6r det sig om samma varor i praktiken. Processa betyder att man g\u00f6r n\u00e5got f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra maten, s\u00e5 om man kokar potatis s\u00e5 har man egentligen processat den. Men det man syftar p\u00e5 \u00e4r vanligtvis h\u00f6gprocessad mat, d\u00e4r det man gjort vid tillverkningen \u00e4r helt andra saker<\/em> \u00e4n de vi g\u00f6r hemma i k\u00f6ket med de vanliga rmetoderna.<\/p>\n Det finns och har funnits m\u00e5nga olika argument f\u00f6r och emot processad mat. Fr\u00e5gan om giftiga \u00e4mnen verkar alltid ha figurerat till exempel, men det \u00e4r inte den fr\u00e5gan jag ska ta upp h\u00e4r, utan de fr\u00e5gor som har med viktnedg\u00e5ng att g\u00f6ra.<\/p>\n Problemet med fabrikstillverkad mat \u00e4r att det som grundregel \u00e4r v\u00e4ldigt lite mat<\/em> i den. Ja, just s\u00e5, det \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nsv\u00e4rt lite mat i maten. Det som \u00e4r sj\u00e4lva den riktiga maten \u00e4r ju r\u00e5varan med alla de egenskaper den har; n\u00e4ring, smak och struktur. Principen f\u00f6r att tillverka b\u00e5de f\u00e4rdig och halvf\u00e4rdig mat \u00e4r att ers\u00e4tta det som r\u00e5varan erbjuder med andra komponenter som \u00e4r billigare och, f\u00f6r tillverkaren, mer praktiska. Det uppt\u00e4cker man enkelt genom att l\u00e4sa p\u00e5 inneh\u00e5lllsf\u00f6rteckningen till f\u00f6rst b\u00e4sta processade produkt man hittar i butiken.<\/p>\n F\u00f6r min egen del gjorde jag den h\u00e4r uppt\u00e4ckten mest av en slump f\u00f6r flera \u00e5r sen n\u00e4r jag r\u00e5kade f\u00e5 syn p\u00e5 inneh\u00e5llsf\u00f6rteckningen till den guacamole, dvs avocador\u00f6ra, jag skulle k\u00f6pa till familjen en fredag.\u00a0 De d\u00e4r hemma som v\u00e4ntade sig avocador\u00f6ra blev lite besvikna n\u00e4r jag kom hem utan. Jag kunde helt enkelt inte med att betala f\u00f6r det jag l\u00e4sta om p\u00e5 burkens inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning.<\/p>\n Traditionellt \u00e4r guacamole en r\u00f6ra, eller s\u00e5s, av avocadofrukt som man mosar och blandar med mindre m\u00e4ngder l\u00f6k, vitl\u00f6k, chili och\u00a0 paprika som smals\u00e4ttning. Det \u00e4r \u00e4ven vanligt med citron Vatten, l\u00f6k, tomat, solrosolja, paprika, modifierad st\u00e4rkelse (tapioka), vassleprotein, salt (1,6%), avokado (1,5%), socker, jalapeno, vitl\u00f6k, syra (E270, E330), surhetsreglerande medel (E575), arom (bl.a avokado, lime), j\u00e4stextrakt, kryddor, maltodextrin, f\u00f6rtjockningsmedel (E415), antioxidationsmedel (E338), emulgeringsmedel (E450a, E472), f\u00e4rg\u00e4mne (E141, E100)<\/p><\/blockquote>\n L\u00e4gg m\u00e4rke till att den inte heter “guacamole” (bild) f\u00f6r det f\u00e5r det inte heta n\u00e4r det knappt \u00e4r n\u00e5gon avocado alls i. Men DIP Guacamole style var helt i sin ordning enligt reglerna. Det har liksom samma “stil” som avocador\u00f6ra, dvs en f\u00e4rg, konsistens och smak som liknar.Dock har just den h\u00e4r produkten bytt namn efter klagom\u00e5l, och heter numera DIP – Tex Mex style. Nytt namn men samma sak i burken.<\/p>\n Samma sak g\u00e4ller 100-tals eller kanske 1000-tals andra produkter (ICA Kvantum har upp\u00e5t 20 000 produkter i sortimentet). Kolla inneh\u00e5llsf\u00f6rteckningen p\u00e5 lingonsylt t ex. Hur mycket lingon \u00e4r det i? BOB:s lingonsylt inneh\u00e5ller 35 procent lingon t ex. Som j\u00e4mf\u00f6relse kommer min egengjord lingonsylt i frysen fr\u00e5n lingon som jag plockade sj\u00e4lv i h\u00f6stas. Jag la bara till en liten m\u00e4ngd socker, f\u00f6r jag vill inte ha den s\u00e5 s\u00f6t. Den har mer \u00e4n 90 procent lingon i.<\/p>\n Ekstr\u00f6ms chokladpudding? 2,5 procent kakao. Sagolikas nyponsoppa? 10 procent nypon. Scans lantkorv (en falukorvsvariant som inte f\u00e5r kallas falukorv) har denna innh\u00e5llsf\u00f6rteckning: Maskinurbenat grisk\u00f6tt (26%), vatten, grisk\u00f6tt (9%), potatismj\u00f6l, fett fr\u00e5n gris, bindv\u00e4v fr\u00e5n gris, salt, druvsocker, citrusfiber, stabiliseringsmedel E450, l\u00f6k, kryddor, kryddextrakt, antioxidationsmedel E300, konserveringsmedel E250 r\u00f6karom.<\/p><\/blockquote>\n Och s\u00e5 d\u00e4r forts\u00e4tter det. Det finns enskilda produkter som har ett h\u00f6gt r\u00e5varuinneh\u00e5ll, men d\u00e5 r\u00f6r det sig om dyrare varor och det finns inte m\u00e5nga av dem. Standardsorimentet av processad mat inneh\u00e5ller en v\u00e4ldigt liten andel r\u00e5vara.<\/p>\n Mattillverkningen i fabrik \u00e4r designad f\u00f6r att h\u00e5lla priset nere s\u00e5 att man d\u00e4rmed f\u00e5r s\u00e4lja mer. Principiellt g\u00e5r det till s\u00e5 h\u00e4r, med viss variation mellan olika produkter f\u00f6rst\u00e5s, alla processer har inte med alla steg:<\/p>\n Det \u00e4r en principskiss av hur det g\u00e5r till. Resultatet \u00e4r billiga produkter som inte \u00e4r s\u00e4rskilt goda, men som g\u00e5r att s\u00e4lja till m\u00e4nniskor som \u00e4r fett- och sockerberoende och som kanske inte riktigt kommer i h\u00e5g hur det borde smaka om det \u00e4r hemgjort eller i alla fall till st\u00f6rsta delen best\u00e5r av bra r\u00e5varor.<\/p>\n Inte p\u00e5 grund av den \u00e4r just processad, vad jag vet. Konsistensgivare, stabiliseringsmedel och liknande \u00e4r inte k\u00e4nda f\u00f6r att vara giftiga. Ett klassiskt utfyllnads\u00e4mne \u00e4r t ex tillverkat p\u00e5 samma s\u00e4tt som tapetklister och inneh\u00e5ller samma sak. Tapetklister kan du enkelt tillverka hemma med vatten, potatismj\u00f6l, socker och salt.<\/p>\n Problemet \u00e4r att det i h\u00f6gprocessad mat helt enkelt inte \u00e4r riktig mat<\/em> som man f\u00e5r i sig. Och som kompensation f\u00f6r det som skanas (en rimlig m\u00e4ngd r\u00e5vara) \u00e4r s\u00e5 kallade tomma kalorier tillsatta i form av fett och socker. Samtidigt harmycket av mikron\u00e4rings\u00e4mnen och fibrer f\u00f6rsvunnit under v\u00e4gens g\u00e5ng.<\/p>\n Fabrikstillverkad\u00a0 mat \u00e4r kort sagt s\u00e4mre mat p\u00e5 alla s\u00e4tt. Man blir b\u00e5de fet av den och g\u00e5r miste om nyttigheter som finns i sj\u00e4lva r\u00e5varorna. Och det \u00e4r inte bara det att den inneh\u00e5ller mer fett och socker. I en randomiserad, kontrollerad studie som publicerades i Cell<\/strong> Metabolism (2019)<\/a> s\u00e5g man att unders\u00f6kningsdeltagarna \u00e5t mer av processad mat (h\u00f6gre kaloriintag) \u00e4n av motsvarande mat av r\u00e5varor. Forskarna ger dock ingen tydlig f\u00f6rklaring till vad det kan bero p\u00e5 utan har mest spekulationer. Det \u00e4r s\u00e5 det ser ut i bland – man har resultat f\u00f6rst, utan att fr\u00e5n b\u00f6rjan kunna f\u00f6rklara vad de beror p\u00e5. S\u00e5 fabrikstillverkad mat \u00e4r inte bara mindre nyttig – man tenderar dessutom av n\u00e5gon anledning att \u00e4ta mer av den.<\/p>\nHur mycket mat \u00e4r det i maten?<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/abrams.nu\/halsa\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/Gua.jpg?resize=415%2C310&ssl=1\")
och f\u00e4rsk koriander i, och tomat kan ing\u00e5 ocks\u00e5. Det b\u00f6r ju \u00e5tminstone bli ett resultat med minst 90 procent avocado kan man tycka, eller i alla fall 80. I alla fall blir det det det n\u00e4r jag g\u00f6r min egen guacamole hemma. Men det jag uppt\u00e4ckte den d\u00e4r g\u00e5ngen var att k\u00f6per man Santa Marias Tex Mex guacamoledip s\u00e5 f\u00e5r man en r\u00f6ra med 1,5 procent<\/strong> avocado. Inte 61,5 procent eller 41,5 utan 1,5. Resten \u00e4r allts\u00e5 n\u00e5got helt annat. Den kompletta inneh\u00e5llsf\u00f6rteckningen ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\nHur g\u00e5r tillverkningen till?<\/h2>\n
\n
\na<\/span><\/li>\n
\na<\/span><\/li>\n
\na<\/span><\/li>\n
\na<\/span><\/li>\n
\na<\/span><\/li>\n
\na<\/span><\/li>\n
\na<\/span><\/li>\n
\na<\/span><\/li>\n\u00c4r det farligt med processad mat?<\/h2>\n