{"id":1269,"date":"2021-04-02T07:47:43","date_gmt":"2021-04-02T06:47:43","guid":{"rendered":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/?page_id=1269"},"modified":"2021-05-03T18:24:20","modified_gmt":"2021-05-03T17:24:20","slug":"o-stora-forandringar-kan-vara-lattare","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/psykologiskt\/o-stora-forandringar-kan-vara-lattare\/","title":{"rendered":"Stora f\u00f6r\u00e4ndringar kan vara l\u00e4ttare"},"content":{"rendered":"

\"\"St\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar i vissa fall \u00e4r l\u00e4ttare att genomf\u00f6ra \u00e4n sm\u00e5. Det kan verka konstigt, men det \u00e4r inte s\u00e5 underligt om man t\u00e4nker efter. Vi vet att det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00e4ndra enskilda vanor och vi vet ocks\u00e5 att stora f\u00f6r\u00e4ndringar ofta f\u00f6rknippas med antingen framg\u00e5ngar som sticker ut – eller rej\u00e4la misslyckanden.
\nPo\u00e4ngen sammanfattas effektivt i uttrycket att det knappast \u00e4r mer skonsamt att “kapa kattrumpan en bit i taget”.<\/p>\n

Str\u00e4van efter j\u00e4mvikt<\/h2>\n

Det finns ett fint ord som heter homeostas<\/em> <\/a>och som f\u00f6rklarar varf\u00f6r st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar ibland \u00e4r att f\u00f6redra. Homeostas syftar p\u00e5 ett j\u00e4mviktstillst\u00e5nd, gentemot omgivningen, inom ett biologiskt system. Det anv\u00e4nds ocks\u00e5 i psykologin och syftar d\u00e5 p\u00e5 psykologisk j\u00e4mvikt.<\/p>\n

I Natur & Kulturs psykologilexikon kan man l\u00e4sa att: N\u00e4r j\u00e4mvikten i ett system eller delsystem rubbas genom brist eller \u00f6verskott p\u00e5 n\u00e5got, tr\u00e4der, enligt homeostasprincipen, en mekanism i funktion som \u00e5terst\u00e4ller j\u00e4mvikten varefter mekanismen p\u00e5 nytt sl\u00e5s ifr\u00e5n.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

De f\u00f6r\u00e4ndringar som rubbar j\u00e4mviktsl\u00e4get rent psykologiskt \u00e4r s\u00e5dana som har n\u00e5gon betydelse f\u00f6r en , i praktiken k\u00e4nslom\u00e4ssig betydelse. \u00c4r f\u00f6r\u00e4ndringen inte viktig f\u00f6r en s\u00e5 rubbar den ingen j\u00e4mvikt. Men har f\u00f6r\u00e4ndringen betydelse f\u00f6r en s\u00e5 skapar den ett otillfredsst\u00e4llt behov av n\u00e5got slag, ett behov som man instinktivt vill fylla f\u00f6r att \u00e5terf\u00e5 balansen i systemet.<\/p>\n

Precis detta h\u00e4nder n\u00e4r du \u00e4ndrar ett enskilt beteende, t ex \u00e4ter mindre \u00e4n du brukar, \u00e4ter n\u00e5got mindre energirikt, slutar r\u00f6ka eller l\u00e4gger till regelbunden tr\u00e4ning. Det h\u00e4nder n\u00e4r du handlar n\u00e5got nytt i matbutiken och avst\u00e5r fr\u00e5n att k\u00f6pa det du brukar. Det h\u00e4nder n\u00e4r du l\u00e5ter bli att \u00e4ta n\u00e5got framf\u00f6r TV:n, och det h\u00e4nder n\u00e4r du s\u00e4ger nej till att g\u00e5 med kollegerna ut och \u00e4ta en lunchpizza. F\u00f6ljden blir en psykologisk, obalans som du m\u00e5ste l\u00e4gga energi och anstr\u00e4ngning p\u00e5 att inte \u00e5terst\u00e4lla. Och l\u00e4gger du inte ner den energin s\u00e5 kommer systemet sj\u00e4lv att hitta p\u00e5 ett s\u00e4tt som du kanske inte l\u00e4gger m\u00e4rke till f\u00f6rr\u00e4n efter\u00e5t.<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r v\u00e4lbekant fr\u00e5n den fysiska verkligheten. Om du h\u00e5ller en serveringsbricka p\u00e5 en hand s\u00e5 \u00e4r den i balans. Flyttar du ett glas p\u00e5 brickan s\u00e5 f\u00f6rloras j\u00e4mvikten och kan bara \u00e5terst\u00e4llas genom att n\u00e5got p\u00e5 brickan flyttas i motsattt riktning – annars trillar allt i golvet. Om j\u00e4mvikten f\u00f6rskjuts p\u00e5 brickan s\u00e5 kan du fortfarande h\u00e5lla den rak, men d\u00e5 m\u00e5ste du anv\u00e4nda b\u00e5da h\u00e4nderna och placera dem r\u00e4tt f\u00f6r att uppv\u00e4ga obalansen. S\u00e5 fungerar det att f\u00f6r\u00e4ndra enskilda vanor ocks\u00e5 – de f\u00f6rskjuter j\u00e4mviktsl\u00e4get av f\u00f6rv\u00e4ntningar, \u00f6nskem\u00e5l och behov. Det kan man kompensera, men det kr\u00e4ver att man avsiktligt anv\u00e4nder riktad energi f\u00f6r att g\u00f6ra det, annars kraschar situationen och allt ramlar i golvet.<\/p>\n

Systemf\u00f6r\u00e4ndring<\/h2>\n

\"\"En l\u00f6sning f\u00f6r att psyket inte ska drabbas av systemets egna f\u00f6rs\u00f6k att \u00e5terst\u00e4lla j\u00e4mvikt n\u00e4r man g\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndra tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga saker samtidigt<\/em>. I de system som vi utg\u00f6r, b\u00e5de kroppsligt och psykologiskt, s\u00e5 h\u00e4nger delarna ihop. En enskild f\u00f6r\u00e4ndring (t ex att \u00e4ta annorlunda) h\u00e4nger ihop med andra vanor, f\u00f6rv\u00e4ntningar och behov, d\u00e4r det ena leder till det andra.<\/p>\n

Men om du n\u00e5gon g\u00e5ng har vistats i ett annat land en lite l\u00e4ngre tid, utan att bo p\u00e5 ett hotell som g\u00f6r att det lika g\u00e4rna kunde varit i Stockholm, s\u00e5 vet du att de m\u00e5nga vanor kan \u00e4ndras utan st\u00f6rre anstr\u00e4ngnng. Det g\u00e4ller n\u00e4r man g\u00e5r upp p\u00e5 morgonen, n\u00e4r man l\u00e4gger sig, hur mycket man r\u00f6r sig p\u00e5 en dag, vad man \u00e4ter till frukost, vad man k\u00f6per f\u00f6r mat i butiken och mycket d\u00e4remellan. F\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4ger rum av sig sj\u00e4lva om tillr\u00e4ckligt mycket i situationen \u00e4r nytt. Systemet str\u00e4var d\u00e5 inte efter det gamla j\u00e4mviktsl\u00e4get, f\u00f6r det har uppst\u00e5tt ett nytt.<\/em><\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6respr\u00e5kar jag allt som oftast detta: Om du tampas med att kroppen och psyket vill \u00e5terst\u00e4lla det invanda j\u00e4mviktsl\u00e4get \u2013 nu pratar vi psykologi if\u00f6rsta hand – ge systemet ett nytt, s\u00e5 f\u00e5r det n\u00e5got annat att t\u00e4nka p\u00e5. Det g\u00e5r att g\u00f6ra om du drar i flera f\u00f6rb\u00e4ttringsreglage samtidigt, och beh\u00f6ver inte vara s\u00e5 dramatiskt som det l\u00e5ter.<\/p>\n

<1000 kcal\/dag<\/h3>\n

Ett s\u00e4tt att g\u00f6ra en st\u00f6rre kostf\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r\u00a0 – uppenbarligen – att minska energim\u00e4ngden rej\u00e4lt. Det medf\u00f6r med n\u00f6dv\u00e4ndighet att f\u00f6r\u00e4ndringen blir mer genomgripande och p\u00e5verkar fler delar av beteendet. \u00c4ter man mindre \u00e4n 1000 kcal\/dag s\u00e5 uppt\u00e4cker man snart att man m\u00e5ste t\u00e4nka annorlunda om det mesta, allt fr\u00e5n vad man handlar i butiken till hur man t\u00e4nker om den grundl\u00e4ggande sammans\u00e4ttningen p\u00e5 tallriken. Man blir tvungen att intressera sig f\u00f6r hur man kan skapa r\u00e4tter som man inte \u00e4tit tidigare och det g\u00e5r inte att missa eftersom man har ett behov av att k\u00e4nna sig m\u00e4tt och att det ska vara gott. Antingen l\u00f6ser man det eller s\u00e5 v\u00e4ljer man att l\u00e4gga ner. L\u00f6ser man det s\u00e5 har man inte problemet med att n\u00e5gon enskild vana skapar obalans. D\u00e4remot g\u00e4ller det f\u00f6rst\u00e5s att man f\u00e5r till helheten s\u00e5 att det funkar i det nya j\u00e4mviktsl\u00e4ge man s\u00f6ker sig fram till.<\/p>\n

Till\u00e4mpa en princip<\/h3>\n

I artikeln F\u00f6r dig som inte vill r\u00e4kna<\/em><\/a> skrev jag om hur den som inte vill r\u00e4kna kalorier kan v\u00e4lja att till\u00e4mpa en kvalitativ princip i st\u00e4llet. Till exempel att att h\u00e5lla sig till r\u00e5varor, utesluta fett eller \u00e4ta v\u00e4xtbaserat.Att till\u00e4mpa en specifik princip \u00e4r n\u00e5got som gynnar f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 flera omr\u00e5den samtidigt. Det \u00e4r n\u00e5got man m\u00e5ste g\u00f6ra aktivt om det ska fungera och det kr\u00e4ver ett intellektuellt arbete som p\u00e5verkar mer \u00e4n det kanske verkar g\u00f6ra p\u00e5 ytan. Principtill\u00e4mpning kr\u00e4ver att man t\u00e4nker till, interesserar sig, och l\u00e4r sig nytt. Det \u00e4r inte som att f\u00f6lja ett f\u00e4rdigt kostschema eller g\u00e5 efter recept rakt av. Vilken princip du \u00e4n v\u00e4ljer s\u00e5 kommer den att kr\u00e4va av dig att du l\u00e4r dig nytt – och inl\u00e4rning \u00e4r egentligen detsamma som f\u00f6r\u00e4ndring, rent psykologiskt-tekniskt. Det \u00e4r om\u00f6jligt att l\u00e4ra sig nytt utan att det f\u00f6r\u00e4ndrar en p\u00e5 fler s\u00e4tt \u00e4n man f\u00f6rst t\u00e4nker sig.<\/p>\n

N\u00e4r andra m\u00e4rker<\/h3>\n

En tredje sorts p\u00e5verkan som s\u00e4llan \u00e4r planerad, men nog s\u00e5 verklig, \u00e4r social. Om du g\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i dina vanor som andra m\u00e4rker s\u00e5 leder det oundvikligen till fr\u00e5gor och till samtal. Du hamnar d\u00e5 och d\u00e5 i situationen att du f\u00e5r f\u00f6rklara vad det \u00e4r du g\u00f6r och varf\u00f6r, och det \u00e4r positivt. Att beh\u00f6va formulera sig med egna ord f\u00f6r andra personer ut\u00f6ver an stark p\u00e5verkan – inte p\u00e5 den som lyssnar, men p\u00e5 den som f\u00f6rklarar<\/em>. Att f\u00f6rklara sina motiv och metoder \u00e4r psykologiskt produktivt och skapar nya tankebilder och sj\u00e4lvinsikter – fler delar av dig sj\u00e4lv inkluderas i f\u00f6r\u00e4ndringen, som blir en integrerad del av din person. Det kommer f\u00f6rmodligen ocks\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndra vissa sociala relationer. Du kanske uppt\u00e4cker att det finns vissa som du har mer gemensamt \u00e4n du trott, och tv\u00e4rt om med andra personer. Och n\u00e4r kontaktytorna f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 f\u00e5r du sj\u00e4lv nya influenser och b\u00f6rjar se vissa fr\u00e5gor i nytt ljus.<\/p>\n

Inget av det h\u00e4r inneb\u00e4r n\u00e5got s\u00e4rskilt drama, det \u00e4r bara det vanliga livet som p\u00e5g\u00e5r. Det \u00e4r ingen man beh\u00f6ver dra sig f\u00f6r heller, snarare n\u00e5got att v\u00e4lkomna. Framf\u00f6r allt \u00e4r det s\u00e4tt att \u00e4ndra sj\u00e4lva j\u00e4mviktsl\u00e4get och inte drabbas av den otillfredsst\u00e4llelse som kommer av att\u00a0 man f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4ndra p\u00e5 en enskild vana i systemet. I st\u00e4llet f\u00f6rskjuter man systemet som s\u00e5dant<\/em> och skapar nya j\u00e4mviktsl\u00e4gen efter hand.<\/p>\n

Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att m\u00e4nniskor k\u00e4nner olika inf\u00f6r utsikten att sj\u00e4lva f\u00f6r\u00e4ndras, utan att riktigt veta i f\u00f6rv\u00e4g vad det f\u00f6r\u00e4ndringarna kommer att inneb\u00e4ra. Inte alla kan t\u00e4nka sig det. Men s\u00e5 ser det ju ut – inte alla kommer att lyckas uppn\u00e5 sina m\u00e5l heller, vilket till viss del \u00e4r samma fr\u00e5ga. Det finns ett m\u00e5tt av verklig f\u00f6r\u00e4ndringsvillighet som kr\u00e4vs.<\/p>\n

F\u00f6r att uttrycka det krasst: Man kan helt enkelt inte vara f\u00f6r nostalgisk eller sentimental (h\u00e5lla fast vid det gamla) om man ska ge sig ut i n\u00e5got nytt och lyckas med det. D\u00e5 kommer man inte inte med p\u00e5 b\u00e5ten \u00f6verhuvudtaget. \u00c5 andra sidan finns det ingen risk att det skulle h\u00e4nda n\u00e5got farligt av att man g\u00f6r positiva f\u00f6r\u00e4ndringar mot b\u00e4ttre h\u00e4lsa, s\u00e5 det finns egentligen inget att vara r\u00e4dd f\u00f6r.<\/p>\n

Sammantaget<\/h2>\n
    \n
  • St\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar kan vara l\u00e4ttare att lyckas med \u00e4n sm\u00e5.
    \na<\/span><\/li>\n
  • F\u00f6r\u00e4ndringar av enskilda vanor f\u00f6rskjuter j\u00e4mviktsl\u00e4get och skapar behov att \u00e5terg\u00e5ng till det ursprungliga l\u00e4get.
    \na<\/span><\/li>\n
  • F\u00f6r\u00e4ndringar som p\u00e5verkar hela j\u00e4mviktssystemet kan vara kr\u00e4vande, men man kan undvika en hel del av obalansen som kommer av isolerade beteendef\u00f6r\u00e4ndringar.
    \na<\/span><\/li>\n
  • \u00d6vergripende systemf\u00f6r\u00e4ndringar k\u00e4nns igen p\u00e5 att de inte bara \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar i beteende utan \u00e4ven (gradvis) intellektuella och sociala f\u00f6r\u00e4ndringar.
    \na<\/span><\/li>\n
  • Beteendef\u00f6r\u00e4ndringar som f\u00f6rb\u00e4ttrar h\u00e4lsan (kost och vikt) \u00e4r positiva och inget man beh\u00f6ver vara r\u00e4dd f\u00f6r. Det \u00e4r win-win-situationer \u00e4ven om alla kommer olika l\u00e5ngt.<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    St\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar i vissa fall \u00e4r l\u00e4ttare att genomf\u00f6ra \u00e4n sm\u00e5. Det kan verka konstigt, men det \u00e4r inte s\u00e5 underligt om man t\u00e4nker efter. Vi vet att det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00e4ndra enskilda vanor och vi vet ocks\u00e5 att<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1279,"parent":1509,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"nf_dc_page":"","om_disable_all_campaigns":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1269","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1269","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1269"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1269\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1484,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1269\/revisions\/1484"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1509"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1279"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/abrams.nu\/halsa\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1269"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}